Statistik som lugnar.
Jag känner ett konstigt lugn i kroppen i dag. Det är både oroväckande och skönt. Samtidigt. Undrar om jag till slut har kapitulerat för att det är som det är liksom. Eller så har det och göra med att jag kommit över statistik på socialstyrelsen som på något sätt lugnar en gravid och hysterisk journalist.
"Under 2009 har totalt 1 901 barn, 17,5 barn per 1 000 födda, rapporterats till registret för övervakning av fosterskador och kromosomavvikelser."
Ser ni? nästan 18 barn per tuuusen födda! Det är fan inte mycket alltså... jag är nästan förfärad över att vi är en del av den där statistiken. Vi hör ju dock till 2010 års siffror, men ändå. Så om jag nu ska lita blint på statistiken så borde oddsen vara väldigt bra för att vi inte ska drabbas igen? Ja jag kan ju inte säga något säkert - men lugnad blev jag. I alla fall för tillfället. Många stormar har jag fan överlevt under de här två åren, så det vore väl fan om man inte ska fixa det här med. Vad än utgången må bli. Men det måste ju bli bra nu, eller hur?! Måste, måste, måste. Vill, vill, vill. Allt jag önskar kan jag få.
Tittade på Livet på BB häromkvällen och såg en nybliven far som fick sitt nyfödda barn i famnen. Och den blicken och leendet på honom sen... jag grät som ett barn.
Jag önskar inte något annat än att få ge Nicke den blicken och gåvan. Den oändliga kärleken som ett nyfött barn i en famn kan ge. Just nu känns det som en önskedröm långt bort - men den kanske inte är så långt borta vid horisonten som jag vill få det till? Livet har en förmåga att överraska åt båda hållen, det vet jag.
Jag är smickrad över att det kikar in ungefär sju personer varje dag för att se om jag har skrivit något. Fint av er - passa på att stötta mig också nu när ni ändå är inne vettja. Då blir jag glad, Ert stöd betyder allt! <3
"Under 2009 har totalt 1 901 barn, 17,5 barn per 1 000 födda, rapporterats till registret för övervakning av fosterskador och kromosomavvikelser."
Ser ni? nästan 18 barn per tuuusen födda! Det är fan inte mycket alltså... jag är nästan förfärad över att vi är en del av den där statistiken. Vi hör ju dock till 2010 års siffror, men ändå. Så om jag nu ska lita blint på statistiken så borde oddsen vara väldigt bra för att vi inte ska drabbas igen? Ja jag kan ju inte säga något säkert - men lugnad blev jag. I alla fall för tillfället. Många stormar har jag fan överlevt under de här två åren, så det vore väl fan om man inte ska fixa det här med. Vad än utgången må bli. Men det måste ju bli bra nu, eller hur?! Måste, måste, måste. Vill, vill, vill. Allt jag önskar kan jag få.
Tittade på Livet på BB häromkvällen och såg en nybliven far som fick sitt nyfödda barn i famnen. Och den blicken och leendet på honom sen... jag grät som ett barn.
Jag önskar inte något annat än att få ge Nicke den blicken och gåvan. Den oändliga kärleken som ett nyfött barn i en famn kan ge. Just nu känns det som en önskedröm långt bort - men den kanske inte är så långt borta vid horisonten som jag vill få det till? Livet har en förmåga att överraska åt båda hållen, det vet jag.
Jag är smickrad över att det kikar in ungefär sju personer varje dag för att se om jag har skrivit något. Fint av er - passa på att stötta mig också nu när ni ändå är inne vettja. Då blir jag glad, Ert stöd betyder allt! <3
Kommentarer
Postat av: Siss
Slänger in en stor, hög ROSA (gillar rosa)stöttepelare - tänk el-ledningsstolpe!! ;) Trevlig helg :)
Postat av: Bror
På sätt och vis gick det här rätt in i hjärtat på mig, fint skrivet! Ett nytt liv är alltid någonting alldeles vackert i den här världen :)
Postat av: Marlene
Jag är en trogen läsare som du vet! :) Stor kram till dig o fortsätt med det positiva tänkandet!
Postat av: Lindish
Jag kikar inte in varje dag, men ibland. ;-) Tycker att det är spännande med det växande livet i din mage och vill gärna följa din graviditet i bloggen. Skickar en styrkekram!
Trackback
