Alla puckon hamnar i Bredäng.
Helgen har varit full av betraktelser, så mycket kan man ju säga. Men nu är jag igång igen vettu!
Hade varit i Vasastan under gårdagen och tillbringat eftermiddagen med en vän och dennes lilla dotter i observatorielunden ett par timmar. Så som man bör en söndag, typ. Lekpark, gunga och sandlådor.
Satt bara och väntade på att nån kändisunge med mamma skulle dyka upp men icke. Alternativt en lyxhustru med våldsamt välvårdade naglar, men nope. Lite besviken faktiskt. ;)
På väg hem i tunnelbanan, efter att ha handlat på Lidl på rådmansgatan- perfekt för min plånka just nu, så upptäcker jag en extremt märklig och skum snubbe kliva på. Ser till synes ut som en vanlig 24-årig kille med vit huvtröja och röda ränder och så jeans. Men han beter sig underligt på nå vis. Han är som i sin egen värld och liksom vankar/gör konstiga danssteg i gången... fram och tillbaka, fram och tillbaka.
"Herregud, han är ju påtänd för fan!" slår det mig.
Fy fan, det finns inget som kan göra mig så nervös som narkomaner! Man vet ju aldrig vad dom kan ta sig till.
"Bäst och sitta och pillra med telefonen", tänkte jag medan hjärtat rusade allt snabbare. Man har ju hört om narkomaners paranoia.
Han flummar runt, dansar, viskar för sig själv och kastar kroppen än fram och tillbaka och varje gång dörrarna öppnas vid stationerna tar han tag i stolparna och hänger med huvudet utanför vagnen ända tills han nästan blir halshuggen.
Så jävla typiskt också att han steg av vid MIN station. Alla jävla puckon kliver av i Bredäng.
Hade varit i Vasastan under gårdagen och tillbringat eftermiddagen med en vän och dennes lilla dotter i observatorielunden ett par timmar. Så som man bör en söndag, typ. Lekpark, gunga och sandlådor.
Satt bara och väntade på att nån kändisunge med mamma skulle dyka upp men icke. Alternativt en lyxhustru med våldsamt välvårdade naglar, men nope. Lite besviken faktiskt. ;)
På väg hem i tunnelbanan, efter att ha handlat på Lidl på rådmansgatan- perfekt för min plånka just nu, så upptäcker jag en extremt märklig och skum snubbe kliva på. Ser till synes ut som en vanlig 24-årig kille med vit huvtröja och röda ränder och så jeans. Men han beter sig underligt på nå vis. Han är som i sin egen värld och liksom vankar/gör konstiga danssteg i gången... fram och tillbaka, fram och tillbaka.
"Herregud, han är ju påtänd för fan!" slår det mig.
Fy fan, det finns inget som kan göra mig så nervös som narkomaner! Man vet ju aldrig vad dom kan ta sig till.
"Bäst och sitta och pillra med telefonen", tänkte jag medan hjärtat rusade allt snabbare. Man har ju hört om narkomaners paranoia.
Han flummar runt, dansar, viskar för sig själv och kastar kroppen än fram och tillbaka och varje gång dörrarna öppnas vid stationerna tar han tag i stolparna och hänger med huvudet utanför vagnen ända tills han nästan blir halshuggen.
Så jävla typiskt också att han steg av vid MIN station. Alla jävla puckon kliver av i Bredäng.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Äsch, alla narkomaner är faktiskt inte farliga! Wake up från fördommarna hör du!
Postat av: Therésa
TACK för trösten! Skönt att det finns "snälla" narkomaner också... men jag vet inte varför de gör mig så nervösa. Förlåt men så är det.
Trackback
