Mannen med alter ego?

Det är många som knatar från tunnelbanan/tvärbanan vid globen för att ta sig till jobbet. Man går som en enda klunga och man hamnar bakom både illaluktande rökare, runda rumpor, och turister som häpet pekar mot själva globen.
Jag måste passera hela globen shopping för att i änden av den komma fram till dörren som leder till MITT jobb.
Många butiker hinner man passera, om många tröjor, skivor, skor och parfymer hinner man drömma om.

Just i morse gick en skallig, medelålders man med vit skjorta och beiga chinos framför mig med en väska på axeln och knaprade äpple. Bredvid henne gick en tjej med söt långkjol och hörlurar i öronen, lite halvjäktad. Hon passerar mannen med chinos och struttar vidare. Jag lunkar på. Bakom mig hör jag en tjej som också förmodligen är på väg till sitt jobb nånstans i globen. Jag väcks ur mina dagdrömmar om halva reapriset på HM av att hon ropar:
"Sandra!"

Tyst. igen:

"Saandra? Sandraa?"
ropar tjejen igen.

Tjejen med kjolen vänder sig INTE om... utan gubben med chinos! Tittade bakåt liksom igenkännande. "va ropade dom på MIG?" Kände han sig träffad? Heter du Sandra? Kanske är det hans alter ego. En helt vanlig morgon i sthlm.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0