Det ryms mycket i en skalle

Jag har dåliga nyheter. Snart är äventyret sthlm slut. Vad tusan ska jag då skriva om? Hur introverta lantisarna är? Hur mkt det skvallras i min lilla stad? Hur mkt folk håller koll på folk, och annat trams. Nää, det går ju inte. Måste ju vara lojal mitt Dalarna, hela länet är fullt i hålor, träskor, fotbollsoveraller, billigt vin, skotrar och snus. Det har sin ABSOLUTA charm. I löve it.

Snart sitter jag här igen och funderar över livet, vad gjorde jag i somras egentligen? Fick en kulturkrock kan man säga. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att sthlm skulle vara så opersonligt och otrevligt. Vet inte riktigt vad jag förväntade mig egentligen.

Det jag vet är att jag inte vill tillbringa mitt liv på det sättet, där man inte får prata med okända, eller hälsa på nån bekanting vid busshållplatsen eller perrongen, småprata lite med kioskägaren och fråga hur helgen varit. Jag är kluven. Det som är en ännu större fråga, vad ska hända med min blogg? Ge mig svar kära läsare! Då blir jag glader :)