Det ryms mycket i en skalle

Jävlar i mig vad det blåste i sthlm förra veckan, tur man hade satt upp luggen annars hade man väl sett ut som den där i mupparna där håret står åt alla jävla håll. En riktig rocker.
Det värsta var att vindarna var hur lömska som helst, man kunde inte läsa tidningen, än mindre titta med huvudet åt olika håll för rätt vad det var vände riktningen och man fick hundra kilo grus i ögonen. Yäk!

Stod där på morronkvisten och filosoferade i stormen (så gott det gick) och spanade på folk som vanligt. Fick syn på en tjej nere vid tvärbaneperrongen som trotsade vindarna i väntan på vagnen, och försökte läsa Metro.

Hon Riktigt höll upp tidningen framför sig för att liksom vindarna skulle hålla upp sidorna.
Vagnen kommer, hon slänger en hastig blick åt vänster för att liksom se att det är hennes vagn som låter där borta, och när hon tittar bortåt kommer årets jävla vindpust och RYCKER Metron ur händerna på henne!

Ha ha, fy fan, det såg så jääävla roligt ut! Det hela gick så fort så där står hon med händerna i luften utan en Metro mellan dem helt plötsligt. Ho ho...
Hon tar snabbt ner de tomma händerna och tittar sig nervöst omkring, ifall någon sett nåt. I did.