Lilla morfar och de andra hetsjagarna...
Jag tigger alltid med mig en punkt.se på morgonen när jag går in för att ta tunnelbanan till jobbet. Dom står ju jämt åt det andra hållet, ryggen till alltså, än därifrån JAG kommer så dom ser mig typ aldrig när jag och alla andra som kommer från mitt håll går in. Dom borde CIRKULERA! Damn´it.
Väl framme i Liljeholmen för att byta är det däremot kaos med alla tidningsutdelare.
De slåss om vem ska få dela ut flest av just SIN tidning, kränger, prackar på och som värst kan man få fyra blaskor riktad mot sig. Då gäller det att vara strong. För dagen står två city-utdelare där, en metro, två punkt.se PLUS Dagens teknik! Man blir ju fan rädd.
Dom står utanför dörrarna till stationen och verkligen luuurar på en när man kommer.
Morgontrött jävel som man är blir man ju skrämd halvt till döds när en 20-årig, finnig och spjonglig METRO-utdelare i signalgul väst (?) och matchande keps hoppar ut framför en och viftar med blaskan. Plus att han liksom försöker vara lite "cool och snärtig" som utdelare, så han skojar till det genom att slänga fram tidningen liksom bakom ryggen och böjer bak överkroppen och man bara väntar på att han ska säga "Tadaa! Metroo?". Nej tack, du försöker för hårt.
Tacka vet jag farbrorn med röd CITY-jacka och militärgröna fingervantar, som står en bit bort från kärnan av all hetsjakt för att dela ut så många tidningar som möjligt. Han står där lite leende, håller liksom lite lojt fram en tidning och ser snäll och söt ut. Som en liten morfar. Fast lång. Han är trygg, han vet att han får sina tidningar utdelade ändå för han har ju stått där hela sommaren och folk känner igen honom. Till och med jag föll för CITY i somras när andra hade uppehåll och lilla morfar delade ut dom vid Liljeholmens station.
Men jag måste erkänna att det är jävligt roligt att stå och se på när de kränger och försöker dela ut till jäktade pendlare som låtsas att de inte existerar, och tittar liksom åt ett annat håll om de inte är intresserade. Inte "Nej tack", utan titta booort. Det är som en social komplikation.
Väl framme i Liljeholmen för att byta är det däremot kaos med alla tidningsutdelare.
De slåss om vem ska få dela ut flest av just SIN tidning, kränger, prackar på och som värst kan man få fyra blaskor riktad mot sig. Då gäller det att vara strong. För dagen står två city-utdelare där, en metro, två punkt.se PLUS Dagens teknik! Man blir ju fan rädd.
Dom står utanför dörrarna till stationen och verkligen luuurar på en när man kommer.
Morgontrött jävel som man är blir man ju skrämd halvt till döds när en 20-årig, finnig och spjonglig METRO-utdelare i signalgul väst (?) och matchande keps hoppar ut framför en och viftar med blaskan. Plus att han liksom försöker vara lite "cool och snärtig" som utdelare, så han skojar till det genom att slänga fram tidningen liksom bakom ryggen och böjer bak överkroppen och man bara väntar på att han ska säga "Tadaa! Metroo?". Nej tack, du försöker för hårt.
Tacka vet jag farbrorn med röd CITY-jacka och militärgröna fingervantar, som står en bit bort från kärnan av all hetsjakt för att dela ut så många tidningar som möjligt. Han står där lite leende, håller liksom lite lojt fram en tidning och ser snäll och söt ut. Som en liten morfar. Fast lång. Han är trygg, han vet att han får sina tidningar utdelade ändå för han har ju stått där hela sommaren och folk känner igen honom. Till och med jag föll för CITY i somras när andra hade uppehåll och lilla morfar delade ut dom vid Liljeholmens station.
Men jag måste erkänna att det är jävligt roligt att stå och se på när de kränger och försöker dela ut till jäktade pendlare som låtsas att de inte existerar, och tittar liksom åt ett annat håll om de inte är intresserade. Inte "Nej tack", utan titta booort. Det är som en social komplikation.
Kommentarer
Postat av: A
jag delar ut metro, men jag lovar, jag hoppar inte på folk och tvingar på dem tidningar :)som mina konkurrenter.
har det jobbet tills jag får bättre eller kommer på annat att göra...
Trackback
