Det ryms mycket i en skalle

Rota aldrig i det förflutna säger jag bara. Packade upp mina sista kartonger i dag och hittade en massa gamla bilder, anteckningar och dagböcker. På en millisekund var jag sen sisådär 4-10 år tillbaka i tiden i ett inferno av gamla nyårsfester, bortglömda vänner och gamla ex. Förlegade kärlekshälsningar och nu lösta problem drev mig till tårar... jag störtdök och slog i huvudet i sjöbotten. Typ.

Det gjorde också jävligt ont. Fast på ett annat sätt. Tänk att avdammade minnen kan ge en sådan ångest. Beslutade mig för att gömma det förflutna långt ner i en bananlåda djupt inne i garderoben, under trevliga fotoalbum med barndomsminnen. Jag har det nog rätt bra ändå.