Är det såhär det ska vara?!
Och du tycker att DU har problem...
Har du inte ens tid och ta dig fem minuter till att se detta... ja, jag vet inte.
Har du inte ens tid och ta dig fem minuter till att se detta... ja, jag vet inte.
Det kanske inte ger nåt.
Jag vette sjutton om jag inte ska ta och banga det här med blogg alltså. Det var ju roligt när inte varenda en gjorde det, men inget känns unikt numera. Att bara skriva om vad man pysslat med den ena dagen till den andra gör ju varken till eller från tycker jag.
Nu för tiden är jag dessutom mycket mer restriktiv med vad jag vill lägga ut på inäänäät, av olika anledningar men främst på grund av mina arbetsuppgifter. Svängrummet minskar liksom.
Tar mig en funderare på detta.
Nu för tiden är jag dessutom mycket mer restriktiv med vad jag vill lägga ut på inäänäät, av olika anledningar men främst på grund av mina arbetsuppgifter. Svängrummet minskar liksom.
Tar mig en funderare på detta.
Så ere.
Det handlar bara om mig nu, The world is mine I'm on the road again...
Ibland behöver man få garva lite.
Den som INTE garvar åt det här måste ju ha något fel i huvudet! Skämt åsido, det här är förmodligen en av de bästa, roligaste och mest lätttroande reklamfilmer som någonsin producerats. Jag garvade i alla fall så tårarna sprutade! Well? :D
Del två:
Hongisto-filosofi.
Det är med mig och mitt liv som med en tavla just nu - den hänger lite snett men motivet är lika fint ändå.
/Therésa
/Therésa
Den säger ju så mkt...
Vad är väl bloggen min utan en dagens låt också. Den här är så vacker, säger så mkt och ger mig verkligen styrka! Så underbar... och så är det ju Spice girls.
Dags och klokna till.
Jag tittade på Terminator 2 i fredags kväll, och slogs av vilket budskap den filmen kommer med. Och plus att den var flera flera år före sin tid när den kom för massa år sedan.
Det är en film jag kan se hundra gånger om, eftersom jag varje gång är på olika platser i livet... och den här gången slogs jag av budskapet av att ödet inte finns. No fate. Ingenting är förutbestämt utan jag formar själv mitt öde under den korta tiden jag är given här på jorden.
Där jag nu står är jag låst. Med munkavle och handklovar. Jag kan varken göra, säga eller röra mig utan att något bevakas. Jag kan inte skriva, jag kan inte uttala ord. Jag har själv satt mig i den bur jag nu sitter, och där får jag sitta och våndas och fundera åt vilket håll jag tänker styra ödet i nästa drag.
Det är dags för mig att hålla käft och bli än mer klok än jag redan är. Förhoppningsvis återkommer jag som det i nästa inlägg.
Det är en film jag kan se hundra gånger om, eftersom jag varje gång är på olika platser i livet... och den här gången slogs jag av budskapet av att ödet inte finns. No fate. Ingenting är förutbestämt utan jag formar själv mitt öde under den korta tiden jag är given här på jorden.
Där jag nu står är jag låst. Med munkavle och handklovar. Jag kan varken göra, säga eller röra mig utan att något bevakas. Jag kan inte skriva, jag kan inte uttala ord. Jag har själv satt mig i den bur jag nu sitter, och där får jag sitta och våndas och fundera åt vilket håll jag tänker styra ödet i nästa drag.
Det är dags för mig att hålla käft och bli än mer klok än jag redan är. Förhoppningsvis återkommer jag som det i nästa inlägg.
Dagens låt.
Sjyst gung så in i... Njuuuut av Piano man! Ska med fördel spelas högt...
Wonderful.
Jag har alltid gillat mina kära finnar The Rasmus, men efter denna låt, Living in a world without you, är jag helt såld. I am alive.
