Jag som granne.
Jag tog mitt ansvar som granne i natt. Ja, i natt. Efter att äntligen ha luskat bort de sista grubblerierna ur skallen lyckades jag äntligen somna någon gång efter klockan ett. Runt två vaknar jag av att det skramlar till hos grannen nedanför. Till saken hör att jag också är extremt lättväckt nu för tiden.
Försöker somna om, men vaknar senare ur slumret av att dåren drar på Björn Rosenström, av alla äckliga artister, på HÖGSTA nivå. Kollar på klockan: 03.35. Är bruden allvarlig?! muttrar jag med min nattröst. Hon har vid ett flertal tillfällen poppat musik vid helt idiotiska tillfällen men jag har varit sjyst och tolerant, och ignorerat detta.
Men just den här natten går gränsen för vad jag pallar så jag river förbannat åt mig morgonrocken, låser upp dörren och traskar över den iskalla loftgången, nedför spiraltrappan och ringer på dörren (OCH knackar). Hon öppnar, det stinker alkohol.
"Alltså seriöst?! Klockan är fyra en TORSDAG. Sänk musiken, annars ringer jag fan polisen." häver jag ur mig med händerna i fickorna när bruden öppnar.
"Oj, förlåt... jag ska sänka. Men asså, du hade bara behövt säga till..." muttrar bruden när jag är på väg och vända på klacken för att gå hem igen.
Innan hon hinner dra igen dörren vänder jag hastigt tillbaka och hon stannar upp.
"Ja men alltså, jag har absoluut ingenting emot att du spelar på helgerna. Men snälla, det är tooorsdag och jag ska upp och jobba!" vräker jag ur mig och stirrar på henne.
Hon ber om ursäkt flera gånger samtidigt som hon upprepar att hon ska sänka. Jag skrämde säkert skiten ur henne, men hon gjorde i så fall desamma på mig när jag låg där under täcket i värmen.
Vem fan har sagt att jag är en vanlig svennebanan som lägger locket på, jag är en galen finne. Word.
Försöker somna om, men vaknar senare ur slumret av att dåren drar på Björn Rosenström, av alla äckliga artister, på HÖGSTA nivå. Kollar på klockan: 03.35. Är bruden allvarlig?! muttrar jag med min nattröst. Hon har vid ett flertal tillfällen poppat musik vid helt idiotiska tillfällen men jag har varit sjyst och tolerant, och ignorerat detta.
Men just den här natten går gränsen för vad jag pallar så jag river förbannat åt mig morgonrocken, låser upp dörren och traskar över den iskalla loftgången, nedför spiraltrappan och ringer på dörren (OCH knackar). Hon öppnar, det stinker alkohol.
"Alltså seriöst?! Klockan är fyra en TORSDAG. Sänk musiken, annars ringer jag fan polisen." häver jag ur mig med händerna i fickorna när bruden öppnar.
"Oj, förlåt... jag ska sänka. Men asså, du hade bara behövt säga till..." muttrar bruden när jag är på väg och vända på klacken för att gå hem igen.
Innan hon hinner dra igen dörren vänder jag hastigt tillbaka och hon stannar upp.
"Ja men alltså, jag har absoluut ingenting emot att du spelar på helgerna. Men snälla, det är tooorsdag och jag ska upp och jobba!" vräker jag ur mig och stirrar på henne.
Hon ber om ursäkt flera gånger samtidigt som hon upprepar att hon ska sänka. Jag skrämde säkert skiten ur henne, men hon gjorde i så fall desamma på mig när jag låg där under täcket i värmen.
Vem fan har sagt att jag är en vanlig svennebanan som lägger locket på, jag är en galen finne. Word.
Kommentarer
Postat av: siss
Klockrent - speciellt me tanke på vårt samtalsämne igår kväll!! =D Tummen upp!!
Postat av: Anna W
HAHA, fy fan va bra!!! Fram för fler såna som dig! Dom flesta "vanliga svenssons" sitter istället i sin lägenhet o tiger för att dom inte vågar ringa på hos den störande grannen, sen ringer dom störningsjouren eller polisen eller nåt istället och det är ju jääävligt sjysst o rakryggat, NOT!! Heja Theresa!! :-D
Postat av: Sandra
HAHA! helt rätt gumman! Jag gjorde ju samma sak för några månader sen. Men de blev inte så rädda. Vandrade upp i pyjamas och sa åt dem att sänka ljudet! På vardagar kan man iaf sänka ljudet lite om man ska ha fest eller lyssna på musik! Folk jobbar! Och här hos mej är det lyhört som satan!
Trackback
