Det ryms mycket i en skalle

En bild säger mer än tusen ord. Behöver jag säga så mycket mer - egentligen? För er som på något vis INTE vet vad det är ni tittar på, så är det ett graviditetstest och för er som inte ser de två blå strecken... Ja! Jag är gravid!

Det har inte varit lätt att hålla inne med denna gigantiska och fantastiska hemlighet på bloggen sedan dagen 2 mars då jag kissade denna vita sticka genomblöt. Var lite osäker, så jag tänkte att Äh, hellre lite mer än för lite. Blev jätteblått ganska snabbt.
Omvälvande och skrämmande men också otroligt overkligt och en lyckokänsla att det faktiskt bor någon i mig som jag och Nicke ska få rå om och uppfostra tillsammans, och som vi har skapat tillsammans. För att låta lite fint. I praktiken var det ju inte så svårt, ha ha!

Har just klivit in i vecka 12 och har äntligen börjat må någorlunda bra. När jag tänker efter så vet jag för den delen inte om jag hade haft ork att blogga om inledningsfasen av denna graviditet. Har mått fruktansvärt illa under nästan en månad och bara legat ner nästan. Blev också förkyld i samma veva, samtidigt som min morfar gick bort så det har varit lite extra mycket humörsvängningar och gråtattacker.

Men i slutet av förra veckan var det som att lyfta på hatten och allt helt plötligt blev ljust. Skönt! Så nu börjar jag mest se allmänt överviktig ut och jag känner mig sådär lagom obekväm innan magen börjar puta ordentligt.
Som pricken över i har jag fått ett sommarvikariat på Gefle dagblad som redigerare till och med början av september. Life is good. Om ni har några kommentarsviljor, shoot!