Det ryms mycket i en skalle

Det märks så väl när jag har en bra dag och när jag inte har det. I dag kände jag helt plötsligt ett uns av glädje i mig som fick mig att småle lite. Jag vet inte vad det var som fick mig till det, men det kändes skönt. Så jävla synd att när sorgen dränker en så glömmer man bort hur mycket det finns i livet att vara glad över! Jag måste bli duktigare på att se det.

Jag hade besök av bästa lillebror i går till exempel och bara en sån enkel sak som att han kom och jag hjälpte honom att tvätta var en ljusglimt. Att jag, bror och Nicke sedan begav oss till stugan och grillade med svärpäronen, skrattade, hörde historier, drack lite vin, kånkade ved och bastade var också sådär jättesomrigt och mysigt.

Jag har också en underbar pojkvän som pussar mig och talar om att han älskar mig när jag far till jobbet. Bara det är en ynnest. Vi har det bra ihop och ännu mer roliga saker väntar oss inom kort. En liten ändring i "kulschemat" så far vi i stället till sthlm nästa helg, då vi får hela två dagar på vift och det dessutom är festivalyra i storstaden i form av Sthlm Pride som gör det än mer skojs!
Och i helgen vankas det Hoforsrocken. Musik, mysfylla, picknickmat och roligt folk. Kanske, kanske ett besök av en kär vän också! Yää!

Det måste bli lite mer skratt och stoj än gråt och depp från och med nu. Jag kan inte använda sorgen som ursäkt för att gnälla längre. Det är inte rätt varken mot mig, Nicke eller vår änglason. Jag måste istället försöka urskilja när jag verkligen verkligen har en dålig dag, och när det är tveksamt så försöka ånga på i god anda!