Det ryms mycket i en skalle

Roligare kunde man ju ha det. Igår morse vaknade jag med snorigt i näsan, torra läppar och lite halsont. I dag vaknade jag och kunde inte få ut ett pip genom stämbanden. Snacka om hes och ont i halsen! Kunde knappt andas för det satt fast en jävla massa geggamoja som stelnat där nere... uäk. Nicke, min ängel, kom med te och smörgås till mig på sängen i morse. Och i sängen ligger jag än. Min röst påminner ganska mycket om en sönderrökt kärrings.

Huvudet är tungt som en stenbumling och jag orkar inte mkt mer än att snyta mig, dricka vatten och sträcka fram armarna till datorn som står bredvid sängen. Nåt måste jag ju hitta på för att fördriva tiden.
Fick ett mess från Camilla tidigare som undrade om de kunde hälsa på senare. Sure! Vid sextiden är jag med all säkerhet piggare svarade jag. Nu, tre timmar senare, måste jag nog erkänna att jag vill ångra mig och lämna återbud. Socialare har man ju känt sig.

Så jävla typiskt - när någon väl tar ett kul initiativ att umgås så KAN man inte. En annan som satt igår och muttrade över att allt var tråkigt och det händer ingenting. Där fick man så man teg.