Det ryms mycket i en skalle

Den här dagen kunde ju börja bättre... kände sent i går kväll att näsan hade svullnat igen lite, och det kändes inte normalt om man säger så. I morse vaknade jag tidigt (som vanligt eftersom jag blir svinkissnödig efter tre timmars sovande...) och kände förutom toanödigheten en smärta i bihålorna och pannan. Åh nej... hann jag bara tänka innan det eskalerade. Inte ens alvedon hjälpte.
Jag ville verkligen jobba i dag och tog en lång frukost, och en dusch till och med i kampen om att bli piggare. Men icke. Tänkte mest på lillpysen där inne men enligt barnmorskan ska det inte vara någon fara, och penicillin finns som inte ska vara farligt för gravida. Bara man är noga med att säga till att det ligger en liten i magen.

Fick till slut lov att kapitulera, stanna hemma och messa chefen och även ringa min kollega Lennart så vi fick styra upp en telefonkonferens om veckans arbeten istället. Det gick ju bra det med, så nu är vi igång inför nästa veckas nummer men jag är seeeeg... måste vila om jag ska orka med en helkväll på kommunfullmäktigemöte senare. Lagom sugen man blir, hehe!

Jag gör allt för att inte trötta ur kroppen i onödan just nu, och att hasta omkring med virus i kroppen och pys i magen blir nog ingen bra kombo. Stress är ju det sista jag vill. Får bli vågrätt läge om en stund, så jag orkar med resten av dagen ( i sakta mak).


Blev från det ena till det andra helt chockad att magen växt så jävla snabbt de senaste två veckorna! När jag var gravid med sonen hände ju ingenting, men det kan ju också ha och göra med att han var väldigt tillväxthämmad också... så med det i baktankarna har jag under hela första tiden undvikit speglar och gömt mig i stora kläder för att jag inte velat se något. Inte förrän vi fick en UL-hint om att det såg bra ut där inne.

Så efter besöket i fredags på specialistmödravården så tycker jag magen formligen har exploderat för var dag. Försöker verkligen att inte känna efter men bilder brukar ju säga mer än tusen ord.
Frågade också läkaren i fredags hur det kan synas så jämnmycket redan i vecka 13 när bebben bara ligger under naveln? Hon förklarade att livmodern är större än bebis, och att i takt med att livmodern växer så trycker den upp tarmarna som gör att man ser lite allmänt tjockare ut. Ok, då var det inte jag som inbillade mig då... tänkte jag för mig själv.