Smyger i periferin.

Jag är här, jag lovar. Men jag vet liksom inte vad jag ska skriva. Läste nyss gamla blogginlägg, och förbannar mig ännu en gång. Varfööör gör jag det fööör? Jag får ju ångest så det vrålar om det. Inläggen tar mig tillbaka till ett liv som jag inte vill leva.
Men inget ont som för något gott med sig; Nu när jag läst klart står det klart för mig hur jävla lycklig jag är med Nicke, katterna, vår fina lägenhet, våra jobb, att våren snart är på väg och att vi äntligen har lite pengar över...


... och så slutligen, sist men absolut inte minst (!) tänker jag avslöja följande:





Vi är med barn igen. Lillpysen, Knotts lillesyskon, ligger i min mage och sprattlar blott 13 veckor gammal. Livrädd och skitlycklig. Blandade känslor med både gråt och skratt. Ett hopp bärande inom oss om att nu jävlar ska det gå vägen! Det måste det! Nu får det bära eller brista. Man måste våga älska igen - oavsett i vilken form det tar sig.

Tack i förhand för ert stöd - det betyder allt <3

Kommentarer
Postat av: Rebecka

STORT GRATTIS! :D Gud vad kul för er. Hoppas, tror och håller tummarna! KRAM!

2011-01-23 @ 11:09:38
Postat av: Linda-Sara

Grattis till 13 veckor! Kram!

2011-01-23 @ 17:54:26
URL: http://kallfront.blogspot.com
Postat av: Siss

snälla snälla - bara 27 veckor till - PLEASE!!! <3 <3 <3 Kram...

2011-01-24 @ 07:38:34
Postat av: Lindish

Åhh.. grattis min älskade kusin! Håller tummarna att allt ska gå bra <3

2011-01-25 @ 21:45:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0