Det ryms mycket i en skalle

"Allt om andras förlossningar" läser jag på Familjelivs hemsida. Är de dumma i huvudet?! Varför skulle jag vilja läsa om det för? Snacka om att sätta griller och bilder i huvudet som kanske inte ens kommer ske... jag blir ju bara rädd av att läsa andras skräckhistorier. Och är det fina historier så förväntar jag mig att min förlossning ska bli något sånär liknande. Och blir det en skräckis så... ja, ni fattar. Nej va tusan, lite gränser får vi väl ha tycker jag. Det blir som det blir - och ut kommer de ju, förr eller senare.

Vi var på tillväxt-ultraljud i går och fick se vårt lilla guldgryn ligga där inne och smacka med munnen och sparka loss som en fotbollsspelare. Dock frös läkaren bilden så himla många gånger, och zoomade, så vi fick knappt någon helhetsbild. Men det gör inget, vi får se liveversionen senare istället!
Huvudsaken lillen mår perfekt. Flödet till och från navelsträngen såg också bra ut, en kontroll han gjorde åt oss trots att vi varken frågat efter den eller att han var tvungen att göra det. Så himla snäll vår chefsläkare!

En guldklimp på 1800 gram ligger och väntar på att få träffa mamma och pappa snart. Vi firade framgången med att köpa lite sänggrejer på IKEA. Blev lite madrass, sidoskydd, sängkläder och en mjukisräv som också är en mobil. Jättesöt!

I dag firar jag semestern vidare genom att fara till Falun medan Nicke sover efter nattskiftet. Ska träffa Bettan och ta en vända på stan. Få se vad jag kommer hem med för spännande. Mycket kvar som måste inhandlas i alla fall, den saken är klar.

Nu ska den här metalmorsan bita ihop och lyfta in skrevet i bilen och åka iväg. Apropå det, så var jag och campingstolen bästa kompisar på Rockstad Falun. Men jisses så skoj det var! Alla jag träffade var impade över att jag var på rockfestival i det skicket. Ärligt talat så var jag själv lite imponerad också.