Jag är aldrig beredd på gråten.
Inte nog med att jag är tjock och svettig, speciellt i den här värmen, jag är grinolle i dag också. Och varje gång inser jag inte det heller förrän tårarna sprutar för fullständigt triviala saker och tårarna droppar i morgongröten. I dag var det verkligen fel på ALLT. Det rann över, och jag känner mig skitfånig.
Stekte de två sista äggen till mig och Nicke som vi skulle ha i matlådan tillsammans med pytt i panna. Nicke missförstod dock och mumsade i sig båda - något som jag märkte när han åkt till jobbet och jag skulle lägga ner min mat inför jobbkvällen. Känner hur halsen svullnar igen och tårarna börjar rinna och jag finner mig höggljutt gråtande vid köksbänken, samtidigt som jag gräver i rödbetsburken. Tror att jag sansat mig, och tappar en rödbeta på golvet. Börjar om än möjligt gråta ännu mer hysteriskt.
Då vet jag att det är en sådan där dag.
Det är inte ofta jag hinner märka att det är en extremt hormonell dag förrän det är för sent. Inte förrän jag satt i bilen på väg till jobbet så insåg jag hur löjlig jag varit. Men samtidigt; det här är fan allvarliga grejer. I alla fall för en gravid kvinna.
Jag får tacka min lyckliga stjärna för att det går över fort. Hjärtat värmde lite extra när Nicke ringde nyss och kollade så att allt var lugnt. Han är min stjärna, min hjälte, mitt allt.
Kan du inte komma nu pys, så någon annan får gråta för omväxlings skull? <3
Stekte de två sista äggen till mig och Nicke som vi skulle ha i matlådan tillsammans med pytt i panna. Nicke missförstod dock och mumsade i sig båda - något som jag märkte när han åkt till jobbet och jag skulle lägga ner min mat inför jobbkvällen. Känner hur halsen svullnar igen och tårarna börjar rinna och jag finner mig höggljutt gråtande vid köksbänken, samtidigt som jag gräver i rödbetsburken. Tror att jag sansat mig, och tappar en rödbeta på golvet. Börjar om än möjligt gråta ännu mer hysteriskt.
Då vet jag att det är en sådan där dag.
Det är inte ofta jag hinner märka att det är en extremt hormonell dag förrän det är för sent. Inte förrän jag satt i bilen på väg till jobbet så insåg jag hur löjlig jag varit. Men samtidigt; det här är fan allvarliga grejer. I alla fall för en gravid kvinna.
Jag får tacka min lyckliga stjärna för att det går över fort. Hjärtat värmde lite extra när Nicke ringde nyss och kollade så att allt var lugnt. Han är min stjärna, min hjälte, mitt allt.
Kan du inte komma nu pys, så någon annan får gråta för omväxlings skull? <3
Kommentarer
Postat av: Siss
I feel you! <3 Vet PRECIS hur det är - men det är ok. Ok? :)
Postat av: Linda-Sara
Kan säga att jag har nog aldrig gråtit så mycket som dagen innan Adam kom. Galna hormoner!
Postat av: Bror
Ahaaw! Tycker så synd om dig när jag läser det första ;D Tur att det är tillfälligt då och då, jag piggade förhoppningsvis upp tillvaron lite när jag var där :)
Trackback
