Vagnen, åh vagnen.
Det känns lite som när Egil var nyfödd igen. Kan inte RIKTIGT komma ihåg om jag borstade tänderna igår, minns inte exakt när jag duschade sist och jag har sovit två timmar i natt. En av dem med Egil fastklistrad på kroppen, båda lite halvt svettiga. Detta efter att han vägrar sova, är orolig och gråtig. I dag har vi slitit fram det tunga artilleriet, vagnen. Första gången faktiskt - då är det illa.
Egil är sjuk för första gången. Innan har han bara varit lite snorig och magont en gång tidigare. Nu är det full patte med feber, rinnande snor, hosta och heshet. Vaknar av sina egna symtom och är superorolig. I dag efter en tung förmiddag så uppmanade jag Nicke att lyfta in vagnen - han måste ju få sova! I ren desperation med andra ord.
Och nu verkar det som att han somnat en stund i alla fall. Alla skvättar är ju bra, och jag tackar och bockar för att vi inte valde luftdäck på vår vagn, för nu räckte det att köra ovanpå trasmattan i sovrummet en stund. Han var sååå trött och sliten lillen. Och han har alltid gillat vagnen, vara i den, sova i den... u name it. Han såg lite förvånad ut men fann sig snabbt med snuttefilten och nappen.
Nu hoppas jag innerligt, som alla föräldrar med sjuka barn, att han sover en bra stund nu. Peppar peppar. Vad man än säger så tror jag att jag ska jinxa lyckan. För just nu sitter jag bara och tomglor, pustar ut en stund och halsar cola light direkt ur 1,5 litersflaskan. Hej energi?
Bli frisk nu mammas och pappas älskade hjärtegryn! Vi saknar ditt busiga skratt. <3
Kommentarer
Postat av: Jimmy
Det var skönt att höra i luren att han är på bättringsvägen nu i alla fall :)
Trackback
