ZzzzZzzZzz.
Alltså, jag är så jävla trött. Hör ni det? TRÖTT! Jag skulle vilja blåsa skallen av mig, så trött är jag. Inte bokstavligt talat men det tror jag inte att jag behöver förtydliga egentligen. Men bildligt däremot... jösses. Tänk om blivande föräldrar i förväg visste hur jävla lite sömn man får - tur är väl det kanske, för annars kanske vi inte skulle ha vårt lilla guldgryn här hemma.
Egil har varit sjuk hela veckan och sovit kasst, en underdriven beskrivning av det hela. De senaste tre-fyra nätterna har jag levt på 1,5-3 timmars sömn. Och snacka om att man blir hjärnknullad. Fokuserar dåligt, noll tålamod och man blir allmänt sur och grinig. Inte på Egil så klart, för han har ju inte mått bra. Längtar till friska dagar och nätter då jag sov hela fem timmar i sträck. Allt är relativt. Drömmer om sovmorgon och übersnabba läggningar av plutten.
I går var det extra drygt då jag först sov tre timmar på natten och Egil sovvaknade mellan 5-6.30 så det blir ju inte direkt något utvilande och sammanhängade där. Höll i gång hela dagen och hade som målsättning att tupplura en stund på eftermiddagen när Nicke hade vaknat innan jag skulle jobba 15-00. Så blev det inte. Varför har jag ingen aning om. Kom hem strax efter midnatt till en pigg och skitglad kille. Nattade om honom runt 1. Satt uppe en stund för att försäkra mig om att det handlade om djupsömn. Somnade själv omkring 2. Upp igen runt 5-tiden med sovvaknande.
Tänkte nu på förmiddagen att nu jävlar ska jag också tupplura så fort Egil somnat i vagnen. Han somnade skönt och jag bara njööööt när huvudet landade på den svala kudden. 20 minuter senare vaknar Egil av sina egna hostningar och kan inte somna om. Och här sitter jag nu och tomglor, om än möjligt tröttare än innan, med Nyhetsmorron surrande i bakgrunden och Egilälsklingen som håller låda på golvet.
Allt är övergående.
Egil har varit sjuk hela veckan och sovit kasst, en underdriven beskrivning av det hela. De senaste tre-fyra nätterna har jag levt på 1,5-3 timmars sömn. Och snacka om att man blir hjärnknullad. Fokuserar dåligt, noll tålamod och man blir allmänt sur och grinig. Inte på Egil så klart, för han har ju inte mått bra. Längtar till friska dagar och nätter då jag sov hela fem timmar i sträck. Allt är relativt. Drömmer om sovmorgon och übersnabba läggningar av plutten.
I går var det extra drygt då jag först sov tre timmar på natten och Egil sovvaknade mellan 5-6.30 så det blir ju inte direkt något utvilande och sammanhängade där. Höll i gång hela dagen och hade som målsättning att tupplura en stund på eftermiddagen när Nicke hade vaknat innan jag skulle jobba 15-00. Så blev det inte. Varför har jag ingen aning om. Kom hem strax efter midnatt till en pigg och skitglad kille. Nattade om honom runt 1. Satt uppe en stund för att försäkra mig om att det handlade om djupsömn. Somnade själv omkring 2. Upp igen runt 5-tiden med sovvaknande.
Tänkte nu på förmiddagen att nu jävlar ska jag också tupplura så fort Egil somnat i vagnen. Han somnade skönt och jag bara njööööt när huvudet landade på den svala kudden. 20 minuter senare vaknar Egil av sina egna hostningar och kan inte somna om. Och här sitter jag nu och tomglor, om än möjligt tröttare än innan, med Nyhetsmorron surrande i bakgrunden och Egilälsklingen som håller låda på golvet.
Allt är övergående.
Kommentarer
Postat av: Jimmy
Föräldraliv, what a golden pickle ;D
Postat av: Suvi
Gud vad det där låter som jag och Viggo när han var bäbis. Den pöjken var ju omöjlig att få sova och hålla sovandes! My gosh alltså! Det är nog ingen tröst när jag säger att det höll i sig några år oxå. Inte kanske först när han var kring 4-5 år då han började känna sig trygg om nätterna och sover som en klubbad säl idag när han är 6! :) Men det kanske går fortare för er. Tacka vet jag att Sasha INTE brås på sin bror! :D
Trackback
