Livet hemmavid.
Är det jag som är trög i huvudet, eller inte förstår på något sätt när jag inte har förståelse för när kvinnor premierar sina män när de helt frivilligt åtagit sig hushållssysslor? Så som dammsugning, matlagning, tvättning, vikning... u name it. Blir liksom lite irriterad när folk på det ökända fejsbukk stoltserar över att de kommer hem till en tom tvättkorg, lagad mat på spisen och annat. Trodde det var bådas uppgift?
Det är ju skandal egentligen om det enda som behövs för att göra den kvinnliga halvan av relationen glad, är att helt på eget bevåg, slita fram dammsugaren och dra en repa i lägenheten? Jag vet inte jag... för mig är det naturligt att båda hjälper varandra.
Apropå hushållsarbete så tänker jag göra ett försök med min hemmalagade mat till Mr Egil snart. Han åt med framgång Nestlés Lilla Laxen i dag, så jag inbillar mig att han vill ha även hemlagad. Så jag ska prova lite försiktigt. Ratar han min mat igen, då ger jag upp och köper KRAV-märkt burkmat, och så får jag börja laga hemma igen när matsmakerna och tycket är etablerat. Visst känner man sig lite... sämre, men huvudsaken han får i sig det han behöver så är jag glad.
I morgon hägrar ett jobbpass igen - och pappa Nicke blir hemma med lillfisen. Kommer gå kanon tror jag. Eller, jag vet.
Kommentarer
Postat av: Siss
jo, lite märkligt är det. Alla skriker efter jämställdhet - men samtidigt gör kvinnsen det till kvinno-sysslor ändå, genom att (som du säger) premiera dylika händelser. Håller med. Konstigt. Jag tackar inte för att Peter har diskat undan eller lagat mat - visst blir man glad, men höjer honom inte till skyarna för det. Punkt och slut som gurkan säger. :)
Trackback
