Sömn och sånt.
Jag har det! Jag måste helt enkelt bestämma mig för att sömn inte är så jävla viktigt nu för tiden, apropå att jag muttrar att jag aldrig får sova längre än tre timmar i taget. Så har det varit i snart två månader och jag funderar väl kanske liiite om det ska upphöra snart. I morgon kväll ska Egil få full flaska välling, få se om det kan göra underverk med nattsömnen. Tror han har vant sig bra med smaken och konsistensen nu.
När den ena nervositeten släpper börjar nästa. Kommer det alltid vara så med barn? Gått omkring i dag och försökt hålla skenet uppe inför Egils läkarbesök och 6-månaderskontroll plus två vaccinationssprutor i låren. Är väl det sistnämnda som skapat stök i min hjärna. Hatar, hatar, HATAR när han blir ledsen och jag kan inget göra åt det. Som mamma vill man väl skydda honom från allt ont. Och när jag tänker efter så är det väl det jag gör, vi gör, i långa loppet. Om man tänker på alternativet så skulle de få ta två till i morgon utan problem.
Efteråt när han lugnat sig och var glad igen, så började nästa nervositet. Skulle det bli som sist han fick sprutor... att han sover tre timmar och vaknar hysterisk, gråter och är otröstlig? Har laddat med världens beredskap i skallen och vi har alvedon hemma om febern kommer på besök. Hoppas inte. Och hoppas verkligen att han sover i natt. Måste nog ladda med lite starkt kaffe och en burgare.
Förresten, kom i mina favoritblåjeans i fredags! Utan vare sig magsjuka eller självsvält. Fi fan va härligt. Spänner ju liiite på magen fortfarande, men det är nog snabbt åtgärdat. Booyaa, som de skriver överallt på fejjan nu för tiden. Eller, whoop whoop. Fy fan, världens sämsta och fånigaste uttryck måste jag erkänna. Veckorna går, och snart är det helg igen. I den här farten kommer nog sovmornarna tillbaka snabbare än jag hinner lägga huvudet på kudden, och jag får snart dra i Egil istället för att få honom ur sänga.
När den ena nervositeten släpper börjar nästa. Kommer det alltid vara så med barn? Gått omkring i dag och försökt hålla skenet uppe inför Egils läkarbesök och 6-månaderskontroll plus två vaccinationssprutor i låren. Är väl det sistnämnda som skapat stök i min hjärna. Hatar, hatar, HATAR när han blir ledsen och jag kan inget göra åt det. Som mamma vill man väl skydda honom från allt ont. Och när jag tänker efter så är det väl det jag gör, vi gör, i långa loppet. Om man tänker på alternativet så skulle de få ta två till i morgon utan problem.
Efteråt när han lugnat sig och var glad igen, så började nästa nervositet. Skulle det bli som sist han fick sprutor... att han sover tre timmar och vaknar hysterisk, gråter och är otröstlig? Har laddat med världens beredskap i skallen och vi har alvedon hemma om febern kommer på besök. Hoppas inte. Och hoppas verkligen att han sover i natt. Måste nog ladda med lite starkt kaffe och en burgare.
Förresten, kom i mina favoritblåjeans i fredags! Utan vare sig magsjuka eller självsvält. Fi fan va härligt. Spänner ju liiite på magen fortfarande, men det är nog snabbt åtgärdat. Booyaa, som de skriver överallt på fejjan nu för tiden. Eller, whoop whoop. Fy fan, världens sämsta och fånigaste uttryck måste jag erkänna. Veckorna går, och snart är det helg igen. I den här farten kommer nog sovmornarna tillbaka snabbare än jag hinner lägga huvudet på kudden, och jag får snart dra i Egil istället för att få honom ur sänga.
Kommentarer
Postat av: Siss
Tiden går i en rasande fart efter att man fått barn - true! Lika bra att du börjar planera kalasen för Egil och inte att förglömma: studenten! ;)
Jag har konstaterat att mina sk. "veckor" numera består av måndagar och fredagar - allt däremellan är väl antagligen det som kallas livet men det går så fort så jag hinner inte ens lägga det på minnet! Hoppas ni hade en trevlig och lyckad kväll igår och att det går bra för lillgubben <3 Kram!
Trackback
