Det ryms mycket i en skalle

Jag börjar undra om inte Egil leker bättre när vi har musik som spelas i bakgrunden!? I flera flera dagar har han varit klängig och ska upp hela, hela tiden... ålar sig likt en mask i famnen och verkar allmänt rastlös. Frustrerande både för föräldrar och honom säkerligen.

Men så i dag till lunch slog Nicke på lite gammal hederlig 80-talspowermetal och så fort jag satte ner honom på golvet efter maten, så ålar han runt i hela vardagsrummet och undersöker precis allt. UTAN gnäll, och utan pauser där han kommer av sig i leken och vill upp istället. För säkerhets skull underviker jag ögonkontakt, utan sneglar lite kärleksfullt på honom i smyg. Vill ju att han ska få all stimulans han kan få i det här läget!

Nu låter det ju som att barnet aldrig får musikalisk stimulans, vilket inte är fallet. Men vi har bara haft en kortare period med tv:n på (barnkanalen) just nu, men den verkar han för övrigt svalt intresserad av. Tur kanske? Han verkar kräva mer än bara ett tecknat program. Åtminstone för nu.

Jag kan för första gången på evigheter surfa i en hel kvart utan att vi ska kramas/åla en stund. Det är ett genombrott mina vänner!

Heja musiken!