Jag är ett monster!
Det är inte varje dag man sitter klockan sju på morgonen och nätshoppar! Det var vad jag sysselsatte mig med i morse när Egil vaknade. Klockan 6. Efter vällingen en halvtimme senare var det full fart - och eftersom han brukar vara på sitt allra bästa humör just den här tiden, så rumlade han omkring på golvet och jag kunde äta frukost, titta på nyhetsmorgon och... nätshoppa.
Blev med andra ord Lady Gagas två album från cdon, eftersom jag hade fått en generös rabattkod från dem på mailen så jag betalade ynka 114 kronor för båda! Lite skillnad mot om man ska handla i butik. 169 kulor för en helt vanlig cd. För det första yrade jag runt på HELA Kupolen i går och letade efter försäljning av cdskivor. De enda som hade ett torftigt utbud var Åhléns. Jag kunde inte annat än rycka på axlarna och gå ut igen. På vägen ut såg jag förresten att Abba och Beatles hade en LP-collection (!) till salu. Trodde sådana blivit utrotade efter 80-talet... de kostade dock närmare 400 kronor, så rariteter (eller antikviteter?) är de nu för tiden minsann. Smakar det så kostar det. Inte vad gäller cdskivor dock.
Så varför denna hetsjakt på cdskivor helt plötsligt? Jo, jag vill ju ha rediga sådana med Lady Gaga i bilen att lyssna till när jag kör bil, de hembrända bara repar sig. Så nu ska jag också propsa på att mina ska läggas i fodralen om de inte ska lyssnas på. Jag ska bli som Nicke, han är rädd om sina fina skivor. Det ska jag också vara framöver. För så småningom är säkerligen cdskivor också rariteter!
P.S. Att jag längtar till konserten med Lady Gaga så det gör ont, damen som uppmuntrar sina fans och sig själv att omfamna sitt inre monster, är ju förstås också en av anledningarna till att att jag vill ha skivorna!
Blev med andra ord Lady Gagas två album från cdon, eftersom jag hade fått en generös rabattkod från dem på mailen så jag betalade ynka 114 kronor för båda! Lite skillnad mot om man ska handla i butik. 169 kulor för en helt vanlig cd. För det första yrade jag runt på HELA Kupolen i går och letade efter försäljning av cdskivor. De enda som hade ett torftigt utbud var Åhléns. Jag kunde inte annat än rycka på axlarna och gå ut igen. På vägen ut såg jag förresten att Abba och Beatles hade en LP-collection (!) till salu. Trodde sådana blivit utrotade efter 80-talet... de kostade dock närmare 400 kronor, så rariteter (eller antikviteter?) är de nu för tiden minsann. Smakar det så kostar det. Inte vad gäller cdskivor dock.
Så varför denna hetsjakt på cdskivor helt plötsligt? Jo, jag vill ju ha rediga sådana med Lady Gaga i bilen att lyssna till när jag kör bil, de hembrända bara repar sig. Så nu ska jag också propsa på att mina ska läggas i fodralen om de inte ska lyssnas på. Jag ska bli som Nicke, han är rädd om sina fina skivor. Det ska jag också vara framöver. För så småningom är säkerligen cdskivor också rariteter!
P.S. Att jag längtar till konserten med Lady Gaga så det gör ont, damen som uppmuntrar sina fans och sig själv att omfamna sitt inre monster, är ju förstås också en av anledningarna till att att jag vill ha skivorna!
ZzzzZzzZzz.
Alltså, jag är så jävla trött. Hör ni det? TRÖTT! Jag skulle vilja blåsa skallen av mig, så trött är jag. Inte bokstavligt talat men det tror jag inte att jag behöver förtydliga egentligen. Men bildligt däremot... jösses. Tänk om blivande föräldrar i förväg visste hur jävla lite sömn man får - tur är väl det kanske, för annars kanske vi inte skulle ha vårt lilla guldgryn här hemma.
Egil har varit sjuk hela veckan och sovit kasst, en underdriven beskrivning av det hela. De senaste tre-fyra nätterna har jag levt på 1,5-3 timmars sömn. Och snacka om att man blir hjärnknullad. Fokuserar dåligt, noll tålamod och man blir allmänt sur och grinig. Inte på Egil så klart, för han har ju inte mått bra. Längtar till friska dagar och nätter då jag sov hela fem timmar i sträck. Allt är relativt. Drömmer om sovmorgon och übersnabba läggningar av plutten.
I går var det extra drygt då jag först sov tre timmar på natten och Egil sovvaknade mellan 5-6.30 så det blir ju inte direkt något utvilande och sammanhängade där. Höll i gång hela dagen och hade som målsättning att tupplura en stund på eftermiddagen när Nicke hade vaknat innan jag skulle jobba 15-00. Så blev det inte. Varför har jag ingen aning om. Kom hem strax efter midnatt till en pigg och skitglad kille. Nattade om honom runt 1. Satt uppe en stund för att försäkra mig om att det handlade om djupsömn. Somnade själv omkring 2. Upp igen runt 5-tiden med sovvaknande.
Tänkte nu på förmiddagen att nu jävlar ska jag också tupplura så fort Egil somnat i vagnen. Han somnade skönt och jag bara njööööt när huvudet landade på den svala kudden. 20 minuter senare vaknar Egil av sina egna hostningar och kan inte somna om. Och här sitter jag nu och tomglor, om än möjligt tröttare än innan, med Nyhetsmorron surrande i bakgrunden och Egilälsklingen som håller låda på golvet.
Allt är övergående.
Egil har varit sjuk hela veckan och sovit kasst, en underdriven beskrivning av det hela. De senaste tre-fyra nätterna har jag levt på 1,5-3 timmars sömn. Och snacka om att man blir hjärnknullad. Fokuserar dåligt, noll tålamod och man blir allmänt sur och grinig. Inte på Egil så klart, för han har ju inte mått bra. Längtar till friska dagar och nätter då jag sov hela fem timmar i sträck. Allt är relativt. Drömmer om sovmorgon och übersnabba läggningar av plutten.
I går var det extra drygt då jag först sov tre timmar på natten och Egil sovvaknade mellan 5-6.30 så det blir ju inte direkt något utvilande och sammanhängade där. Höll i gång hela dagen och hade som målsättning att tupplura en stund på eftermiddagen när Nicke hade vaknat innan jag skulle jobba 15-00. Så blev det inte. Varför har jag ingen aning om. Kom hem strax efter midnatt till en pigg och skitglad kille. Nattade om honom runt 1. Satt uppe en stund för att försäkra mig om att det handlade om djupsömn. Somnade själv omkring 2. Upp igen runt 5-tiden med sovvaknande.
Tänkte nu på förmiddagen att nu jävlar ska jag också tupplura så fort Egil somnat i vagnen. Han somnade skönt och jag bara njööööt när huvudet landade på den svala kudden. 20 minuter senare vaknar Egil av sina egna hostningar och kan inte somna om. Och här sitter jag nu och tomglor, om än möjligt tröttare än innan, med Nyhetsmorron surrande i bakgrunden och Egilälsklingen som håller låda på golvet.
Allt är övergående.
Vagnen, åh vagnen.
Det känns lite som när Egil var nyfödd igen. Kan inte RIKTIGT komma ihåg om jag borstade tänderna igår, minns inte exakt när jag duschade sist och jag har sovit två timmar i natt. En av dem med Egil fastklistrad på kroppen, båda lite halvt svettiga. Detta efter att han vägrar sova, är orolig och gråtig. I dag har vi slitit fram det tunga artilleriet, vagnen. Första gången faktiskt - då är det illa.
Egil är sjuk för första gången. Innan har han bara varit lite snorig och magont en gång tidigare. Nu är det full patte med feber, rinnande snor, hosta och heshet. Vaknar av sina egna symtom och är superorolig. I dag efter en tung förmiddag så uppmanade jag Nicke att lyfta in vagnen - han måste ju få sova! I ren desperation med andra ord.
Och nu verkar det som att han somnat en stund i alla fall. Alla skvättar är ju bra, och jag tackar och bockar för att vi inte valde luftdäck på vår vagn, för nu räckte det att köra ovanpå trasmattan i sovrummet en stund. Han var sååå trött och sliten lillen. Och han har alltid gillat vagnen, vara i den, sova i den... u name it. Han såg lite förvånad ut men fann sig snabbt med snuttefilten och nappen.
Nu hoppas jag innerligt, som alla föräldrar med sjuka barn, att han sover en bra stund nu. Peppar peppar. Vad man än säger så tror jag att jag ska jinxa lyckan. För just nu sitter jag bara och tomglor, pustar ut en stund och halsar cola light direkt ur 1,5 litersflaskan. Hej energi?
Bli frisk nu mammas och pappas älskade hjärtegryn! Vi saknar ditt busiga skratt. <3
Irritationen växer.
Irritationen växer och tankarna hopar sig. Då är det jävulskt bra att jag har denna ventil att ösa ur mig via. Ibland är det direkt nödvändigt känner jag, i dagens it-samhälle där behovet av kommentarsbekräftelse bara ökar. Bara det irriterar mig.
Och jag irriterar mig fortfarande på att människor outar sina ungar på internet, på ett sätt som är långt ifrån ok. De har för länge sedan gått över gränsen men det märker de inte, och de som märker det vågar inte säga något - för det är ju inte deras business.
Dagens andra ämne som gnager på i tankelistan är människor som outar sig högt och stolt som helhjärtade djurvänner. Stoppa pälsuppfödning! Stoppa avrättningar! (av diverse slag) Men snälla! Please.... ni är INTE djurvänner så länge ni äter kött samtidigt. På riktigt. Och kom inte och säg annat, för ni vet att jag har rätt. Egentligen. I förlängningen.
Hur fan kan man med gott samvete föra en djurvänskampanj på dagen, och på kvällen sitta och trycka i sig bacon och kalops. Typ. Det är inte ok! Om alla bara skulle tänka efter en sväng till, så kommer ni till samma slutsats som jag. Det handlar bara om att vakna upp ur köttkoman. Det är aldrig för sent att komma till insikt. Att revidera sina åsikter och ståndpunkter här i livet.
Dagens tredje ämne på agendan är våra fyra så kallade ögonbrynshöjare som folk har sig med, när det kommer till vår son.
Ett; Vi har halt ett liv som vegetarianer, så även för honom. Oj, va ovanligt. Hur går det med näringen då? Alltså, han ska leva köttfritt - inte på luft och fågelkvitter?
Ögonbrynshöjare nummer två; Jag pratar finska med Egil, så att han ska få ett bonusspråk med sig i livet, mitt modersmål. Och Nicke pratar svenska (och lär sig språket han också i och med det. Win win.) Jaha... menne, får han inte problem i skolan sen då? Det där tänker jag inte ens kommentera, det får stå för din dumhet.
Höjare nummer tre; Egil ska inte börja dagis när han fyller ett år, och han ska dessutom få börja hos en dagmamma. Oj, va konstigt... jaha så sent, menne... får han tillräckligt med stimulans hos en dagmamma? Hjääälp. Det heter liksom pedagogisk omsorg av en anledning. Vad jag vet följer de en "stimulansplan" och träffar andra dagmammor i veckorna, med deras ungar.
Så bara för att vi inte skickar i Egil korv och köttbullar, skeppar honom till dagis vid ett års ålder eller bara håller oss till ett språk hemma - alltså håller oss till någon sorts norm som verkar råda om man faller in i ledet, så riskerar vi att vara både ovanliga, konstiga och lite märkliga. Upplever jag det som ibland i alla fall. Men newsflash; Det är inte vår son det är synd om. Say no more. Alla barn har rätt till en uppfostran och standard som är bäst enligt dennes föräldrar, inte som alla andra anser är bäst.
Dagens fjärde irritationsmoment är att folk påstår sig ha varit på landet över påsk, och så får man senare veta i det finstilta att det handlar om en högst modern våning två mil utanför stan där alla moderniteter och bekvämligheter finns. Att man haft filmkväll och njutit av elvärme. Allvarligt, kom igen?!
Kom tillbaka när ni varit mitt ute i ingenstans där vattenpumpen fortfarande är frusen i april, där man eldar upp stugan med hjälp av kamin och vedspis i köket. Ett ställe där man springer på utedasset och får det dragit om arslet, eller springer och hukar sig runt knuten på morgonkvisten när frosten fortfarande omsluter grässtråna. Och el, vad är det? 12V-batteriet som kan driva en lampa över vedspisen och diskbänken är för länge sedan urladdat och gasolflaskan till spisen måste fyllas på inför säsongen.
På natten omsluter man sig med en extra filt kanske och eldar fart i kaminen klockan sex på morgonen. Det är en jävla skillnad på landet, och landet.
Fy fan - det var skönt. Ingen är perfekt, eller hur är det man brukar säga?
Våra barn och internet.
Alltså fy fan vad jag mår illa när jag ser hur vissa outar sina barn på nätet! Illa! Och jag som ifrågasatte en bild dit, ett blogginlägg dit som behandlar mitt barn med högsta respekt. Att, typ, ta en bild på sitt barns bajsblöja och lägga upp på facebook är fan inte ok. Vi snackar den ligan. Jag blir mer och mer införstådd i att allt fastnar på nätet. På ett eller annat vis, och jag tänker också på att om min blogg tex, lever vidare när Egil blir tonåring så kommer även han läsa detta. Och hur ska jag då förklara för honom att jag skrivit si eller så? Nej men snälla, tänk efter före... Det har jag börjat med. Från och med nu.
Jag är the Gatekeeper.
Jag har fått en anonym kommentar, som jag inte kan spåra och enligt min statistik så har jag haft åtta besökare en dag. Jag kan inte minnas att jag gett ut mitt lösen till så många. Å andra sidan skulle mitt minne behöva filas till.
Det är med andra ord dags att byta lösenord igen. Så, ge dig till känna - lämna en kommentar om du vill fortsätta följa bloggen om mitt liv. Åtminstone det jag väljer att dela med mig av! Kärlek till er som vill ha den!
Vad pysslar jag med?
Lekt i sängen och morgonlurat med Egil, bytt en sisådär fyra-fem blöjor, fixat gröt- och mackfrukost till oss, matat, torkat, underhållt sötkorven i matstolen. Lagt för lite middagslur och em-lur. Rollat lekmattan. Lekt tittut från köket samtidigt som jag skickade sms till en vän. Beundrat Egils ålarskills. Setat intill när han sittränat. Tittat på med fascinerande blick när E mumsat rån. Han är duktig på att tugga killen! Fixat lunch till honom och mig. Samtidigt, så klart. Allt sker samtidigt och tidseffektivt numera. Fixat med disk. Gav gatterna mat och släppte ut dem. Gett toan en ajaxdusch. Skurat diskbänken, spisen och dammat fläkten och micron. Klätt på mig & Egil, och kammat håret. Bryggt kaffe och kikat på ett avsnitt serier medan lillpluttn´ sov. Siddu, lite egentid där också mitt i allt. Och nu sitter jag bara och tomglor, surfar på blocket, dt.se, lurar över mina erbjudna extraskift, förundras över aprilvädret och minns att jag måste lämna tillbaks en bh till Åhléns. Ibland är det tur att man inte river av prislappen direkt.
Min poäng med stycket ovan var att det skulle vara otroligt intressant, på sikt kanske, och föra bok över varje liten grej man gör en hel dag. Bara för att se vad tusan man pysslar med nu för tiden med barn i bilden? För ibland slår jag mig ner och tänker för mig själv... vart i helsike tog den här dagen vägen?! Eller, det säger jag nog nästan varje dag.
En tanke slog mig... undrar om det finns en poäng med att man i förväg inte har en ANING om hur livet ser ut när ett barn gör entré i ens liv? Säg vad ni vill, men jag tror i alla fall att om människor visste hur mycket jobb det är, så tror jag inte att alla skulle välja livet med barn. Faktiskt. Jag älskar det. Hela dagarna. På riktigt! Att på kvällen, när Egil somnat, stå på knä i köket vid hans matstol och plocka upp resterna av dagens rånätande är ett bevis på att det finns något levande i vårt hem. Vi är på väg någonstans. Kärlek i renaste form liksom.
Vi är ett par. Också.
På gång att börja åla och knäna åker upp mest hela tiden, för att sedan dunsa ner i golvet igen. Nu är det mest krälande på något gulligt vis. Pincettgreppet blir mer och mer utpräglat för var dag. Högfärdshosta blandas med något som liknar början till skratt. Låter hur sött som helst. Låååånga armar som ska pilla på ALLT. Och då menar jag allt. Svårt att släppa greppet om vakentiden för att slumra in och sova. Äter som en häst och jag beundrar hans små knubbiga lår <3
Det är väl ungefär sammanfattningsvis vårt lilla hjärta Egil just nu. Åtta månader och finare än någonsin. Rutinerna rullar och allt känns tryggt. När han så for till Hofors igår för att spendera ett dygn med farmor och farfar så blir man lite off. Vad gör man med all fritid som helt plötsligt serveras?! Sitta ner och göra... ingenting? Konstigt. Ovant.
Vi tog oss i kragen i alla fall och njöt av varandras sällskap med god middag, lite vin, en spännande biofilm och besök på en pub efteråt. Att bara vara Nicke och Therésa, kärleksparet, var helt fantastiskt. En bra påminnelse om att vi faktiskt är individer och inte bara föräldrar. Allt i en salig kompott. Men sedan fick det vara nog.
För ännu mer underbart var det när vi i dag fick hämta hem vårt hjärta igen. Han blev ju SÅ glad att se oss! Sprattlade med benen och log med hela ansiktet. Nu är ordningen återställd - hela familjen är åter samlad. Nu kan vi möta våren och påsk allihop tillsammans. Vi far äntligen till stugan i Korsån över påsk, och planen är att sova över en natt. Återstår att se hur väder, vind och humör samspelar. Och innan dess ska jag hinna påskpyssla lite.
Om jag inte hinner säga det förr; GLAD PÅSK på er!
