Insnöad.

Det var då själva fan! Jag har snöat inne! Sitter fast på berget med mina sommardäck på och är alldeles jätteövertygad om att det är förenat med livsfara att bege sig ut på vägen. Ni vet hur ploggubbarna och de som sandar alltid säger att De blev helt tagna på sängen? Det blev ju jag med kan jag säga. Heeelt vitt och det snöar än. Och sista oktober. Sjukt.

Så att... jag jobbar hemma i dag. Fast på Beverly hills. Jag som ville ta en förmiddagsfika med fröken P. Konstigt hur man saknar kollegorna när man sitter hemma och skriver...




Bild säger mer än tusen ord.

Say a prayer.

Flimrar för ögonen, kulen, huvudvärken tilltar och kraften avtar… låt det inte vara sant att jag har något på gång i kroppen IGEN! Jag vägrar tro på det och jag orkar inte en till förkylning. Redan haft två i år och det får räcka tycker jag. I morgon är det ju fredag och jag ska fredagsmysa! Det är ju fredag och en dag kvar till Halloweenparta á la grande! Inte, inte, inte vara sjuk.

Undrar hur morgondagen kommer se ut och kännas jag. Den som det visste, men man kan ju alltid försöka luta sig på lite horoskop för att få lite vägledning kanske. Såhär säger Facebook´s horoskop:

"Du har en stark känsla av självförtroende och din personliga koppling med din andliga källa är starkare i dag."

Ja ja, vi får väl se. Amen.

Skräcken, å skräcken.

Mörkret har fallit på riktigt här på svedjan, på berget uppe på Beverly hills och jag gissar att så är även fallet i övriga delar av Dalarna och landet. Å ena sidan känns det riktigt kulet, tråkigt och jag kan riktigt känna hur de mörka ringarna under ögonen breder ut sig. Å andra sidan tycker jag det känns väldigt mysigt med tända ljus, film, mys i soffan på fredagkvällen med gott att äta, en sambo och ett glas vin och alla trevliga högtider som infinner sig fram till jul.

Jag syftar så klart på Alla helgona, eller Halloween som infinner sig i helgen. Vi började smygfira lite redan förra helgen med att karva ut en åtta kilos-pumpa som nu står utanför dörren och ser ut att spy sina egna kärnor. RIktigt cool blev den. Vad är inte mer passande än becksvart mörker den här tiden?

Och nu jävlar ska de mörka ringarna utnyttjas till max. Jag kommer riktigt i stämning med hjälp av Dimmu Borgir i dag och grejande med min halloweenkostym som ska invigas på lördag på en stor fest ute i byarna. Det var blodinferno i garaget i går och i dag ser det riktigt bra ut. Ska fortsätta skita ner min själ som en gång var så vit. No more säger jag bara. Folk kanske anser att jag är en hädelse men må så vara. Moahahahahaha.... my soul is yours.



Happy Halloween everyone.
(pixolator.com)

Det här ska tydligen vara roligt.

Det här med att definiera livet och personligheten i låtar, verkar vara något som sprider sig som en löpeld både i bloggar, lunar och bilddagboken. Det vet jag som är en sån jävla bra researcher som är om mig och kring mig. På uppmaning av fröken P gör jag detta test. KAN ju bli roligt, och bara för att jag är så nyfiken måste jag genomföra detta. Enjoy!


1. Hur mår du idag? Loved
2. Kommer du komma långt i livet? Romanticide
3. Hur ser dina vänner dig? 4 my people
4. Kommer du gifta dig? A new day has come
5. Vad är ditt livs themesong? Dead gardens   (Upplyftande. Verkligen)
6. Vad är ditt livs historia? Inside of me
7. Hur är jobbet för dig? Kryptonite   (Mahaha!)
8. Hur kan du komma framåt i livet? Gimme more
9. Hur kommer imorgon vara? Radiate
10. Vad är det bästa med dina vänner? A little bit to fast
11. Vad finns i lager för nästa vecka? Africa
12. Vilken sång beskriver dig bäst? Nessaja
13. Hur är det med ditt liv? Weekend!
14. Vilken låt ska spelas på din begravning? Take a break (ironiii!)
15. Hur ser världen på dig? Maria (I like it loud)
16. Kommer du att ha ett lyckligt liv? The runaway
17. Vad skulle du vilja säga till nästa generation? Roll baby roll
18. Vilken låt beskriver den du är attraherad av? Higher than hope
19. Har du en djup & mörk hemlighet? Nemo
20. Brukar folk i hemlighet fantisera om dig? Dark chest of wonders
21. Hur kan jag göra mig själv glad? A new day has come
22. Kommer jag någonsin ha barn? Something going on   (Oh really?!)
23. Vad är några tips till mig? Kuolema tekee Taiteilijan (Döden gör konstnären)
24. Hur kommer jag bli igenkänd? Maria (I liket it loud)
25. Vad är min danssång? Soultrain

Det är INTE fjortisfasoner.

Jaa jaa... fortfarande helt hooked på Darin´s senaste låt. Blev lite bedrövad ett tag hemma när jag insåg att jag förlagt den första skivan jag köpte, någonstans. Mkt möjligt att jag glömt den hos någon. Attans.

Tur att you tube finns. Måste erkänna att Want ya från hans andra skiva lätt kommer på topp 2, snäppet efter Breathin your love. Enjoy!




Den där listan.

Höger- eller vänsterhänt: Högerhänt.
Humör just nu: Otroligt seeeg! Jävla måndag.
Är det nåt du absolut inte äter: Inälvsmat.
Kläder just nu: Rosa impuls t-shirt, jeans och collegejacka.
Musik just nu: Någon anonym person som sjunger på engelska på P4
Vad sa du senast: Äh, den här var ju mycket godare.
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: 80-talet! Musiken, färgerna, tv-spelen!
Hur många kuddar sover du med: En tjock jävel
Favoritväder: Lagom solig vårdag när tjälen just gått ur backen och knopparna är på väg att brista.
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: Vatten i massor, Magnus och ett vapen.
Spelar du nåt instrument: Ge mig en fiol ska du få höra!
Morgon- eller nattmänniska: Natt, helt klart.
Sparare eller slösare: Slösare...
Vem är viktigast för dig: Om jag bara får välja en så väljer jag mig själv.
Bästa film: Oh my. Jag måste säga Forrest Gump. Klassisk, budskap och fantastisk skådis.
Tror på liv på andra planeter: Ja, det med.
Kommer du ihåg din första kärlek: Faktiskt
Har du några homosexuella vänner: Jag tror det :)
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Det tvistar de lärde... men jag hoppas det.
Hur många barn har du/vill du ha: Typ fyra styckna.
Bio eller promenad: Bio! :)
Snarkar du? Säkert på fyllan.
Rädd för insekter? Asrädd! Huvva!
Äckligaste insekten: Jag måste säga tvestjärten. Jävla äckel!
Bästa bok? Pojken som kallades det-serien.
Vad vill du jobba som? Det jag gör nu, journalist. Finns inget annat för mig. Konstaterade jag senast igår kväll.
Gungar du på stolen? Nä, det gör så ont när man ramlar.
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump? Jag är nog för feg.
Hur många syskon har du? Tre.
Är du rädd för blod? Det kan jag inte påstå.
Saltar du på maten? Försöker låta bli, men det händer.
Gillar du att sjunga? Sjunger hellre än bra, om man säger så.
Vilket gymnasieprogram går/gick du och varför? Estet, jag spelade teater och dansade mig genom ungdomen. Härligt.
Brukar du sola? Ibland.
Vad gör du om du får hicka? Dricker ett stoort glas vatten på raken i små klunkar, eftersom det är ett tecken på vätskebrist.
Röker du? Det händer.
Snusar du? Det händer, på fullirullan.
Kaffe, te eller inget? Te.

Omvänd kändis?

Känner ni till tributebandet Ebba Gold? Jag skulle anse mig tycka att de är en av de största i Sverige just nu, jag vet inte om det verkligen är så men de flesta har åtminstone hört talas om dem vid det här laget.

I lördags hade vi lite fääst hos oss på svedjan och som vanligt en hel del folk, överförfriskade hjärnor (där i bland min) och många skratt och roliga historier. Runt midnatt släcker vi ljusen, stänger av musiken, fyller på med färdkost och traskar nedåt stan för att se just Ebba Gold spela på Stadsbaren. Jag och gode vännen Betty Boop skrålade med till både Var är vargen? och 800 grader så jag blev hes. Inte ens en splash av ett halvt glas öl rätt i fejjan och håret sänkte mitt humör.

Efteråt minglar vi lite och träffar bland annat på min lillebrors polare som sitter och trycker vid ett litet bord med sina kompisar intill en dörr. Varför sitter ni här och trycker? undrar vi lite frågande, eftersom jag tyckte han hade lite väl mycket uppmärksamhet mot just dörren. Dom sa att Ebba Gold skulle komma ut genom den här dörren efter spelningen säger han lite halvt exalterat. Har dom kommit ut än då? undrar jag så klart. Det hade dom inte.

Jag tyckte minsann inte att de skulle sitta där och slösa bort sin tid så jag tog lagen i egna händer, om man nu kan säga så, och kände om dörren i fråga var öppen vilket den var. Vad göör du? Så får du väl inte gööra?! ropar brorsans kompis lite halvt upprörd, lite halvt imponerad över mitt mod. Äh! Får man inte göra såhär så säger dom väl till säger jag och sticker in huvudet i den långa hotellkorridoren och ropar HALLÅ? Ebba goold?

Jovisst serru, där står sångaren lite längre ner varpå jag gormar att det är ett fan som vill träffa honom. Han ser glad ut, håller i en flaska öl och är riktigt sminkad som en äkta punkare/emo/rockstar. Trevlig som tusan också, och så klart passar Betty på att få en autograf på armen också. Brorsans polare talar om hur bra han tycker de är och jiddrar på en stund.

Jag känner igen dig förresten! säger sångaren och tittar på mig.
Ursäkta, va? får jag ur mig lite halvt chockat och sväljer klunken öl.
Jo visst, han kände minsann igen mig från skoltiden och han berättar att han är från trakterna här.
Åfan! är det enda jag kan säga just där, och så ler jag lite.

Det var som min vän Betty sade, Fan va sjukt! Det brukar oftast vara tvärtom när det kommer till kändisar och sånt.
Som sagt, de borde väl ändå vara så pass kända nu att Ebba Golds medlemmar kan räknas som kändisar?



The band.

Massera skinkorna?

Hade jag vetat att naprapaten hade krävt att jag skulle strippa ned mig till underkläder hade jag valt matchande underkläder. Hade jag vetat att jag skulle få strömimpulser i sätesmusklerna hade jag nog tvekat. Hade jag vetat att hon skulle mörbulta mig i svanken något så himmelskt fruktansvärt så jag såg stjärnor och planeter hade jag nog aldrig gått dit.

Tänk dig själv och ligga helt exponerad på mage och bli insmörjd på svanken för att sedan få plattor ditsatta på strategiska platser som ska ge strömimpulser på huden. Som om exponeringen inte vore nog och man känner sig lagomt generad så får man troskanten neddragen rätt rejält för att två plattor även ska in nära svanskotan, som ju bekant ligger lite inåt the cratch... bara och hålla god min och där ligger man med arslet i vädret. Lovely. För att avsluta det hela masserar hon skinkorna också. Jag tror nog att om jag någonsin haft komplex för mina juice dubbles så är de väldigt mkt borta.

Men åh så skönt det kändes efteråt. Lite ruggig, mycket trött men välbehövligt. Och ja, naprapaten var en kvinna.

Konsumera mindre, lev i frid?

Här kommer något djupt; Jag tror livet självt genom sina små verktyg talade till mig i dag. Det är sant! Satt hemma och blippade på tv:n innan det var dags för veckans kvällsskift, samtidigt som jag smågnällde över mitt dåliga lönebesked och att det kändes lite stressigt på jobbet med tanke på att jag varit borta två dagar med ryggen.

Jag slår på femman och där bjuder Ellen DeGeneres in dagens sista gäst som skrivit en bok om hur man hittar lugnet i sin kropp, sitt sinne både kroppsligt, själsligt och genom kosten. Ta ett steg i taget, all förändring behöver inte ske genast och över en natt sitter författaren till boken och berättar. Jag tar genast åt mig.
Har nämligen gradvis försökt övergå till lite mer vegetarisk kost och försöker gradvis minska på mat med konserveringsmedel och smakförstärkare.

Om du vill uppnå förändring med motion och din kropp, trigga den inte så hårt. Gå en kort promenad runt kvarteret. Nästa gång kan du gå två kvarter, fortsätter kvinnan. Tar återigen åt mig, eftersom jag nyligen kommit in från en tjugo minuters promenix i solen och tänkte att det var ju bättre än ingenting.


När författaren som skrivit boken pratat klart och publiken artigt applåderar lämnar jag Ellen DeGeneres och switchar till trean. Där sitter Oprah med två gäster. Ett nyhetsankare från amerikansk tv har följt en kvinna som valt att leva ett liv till minimal konsumtion, och går på så kallade trash-huntings.
Vi är slavar under dessa stora företag som i princip tvingar oss att konsumera och köpa
messar nyhetsankaret med sitt livs levande case bredvid sig som valt bort detta. Känner mig träffad. Igen.

Har under promenaden tänkt mycket på hur jag ska klara månaden med allt kul som händer. Shopping, fika, middagar och bio... med den lönen jag fick. Allt går fan, bara man vill konstaterar jag efter inslaget på Oprah. Om kärringen på tv kan leva på att rota efter oöppnade paket bananmuffins och inplastad och kastad broccoli så kan fan jag med överleva på något vis. På mitt lilla vis. Det går. Det ska gå. Det måste gå. För jag vill.

Som pricken över i hörde jag Di leva på radion sjunga till mig när jag satt och svor över att jag både var försenad och att jag hade hamnat bakom en övningskörar-sölpitt som tryckte i 80 km/h. Det var som att... lugnet kom över mig. Allt har en mening idag.

Det här med karlar och kvinns.

Vad menar vi egentligen och hur ska dessa meddelanden som kommer ur vår mun tolkas av karlarna? Det tvistar de lärde men om du känner dig träffad nedan så är det ju en bra hint i rätt riktning... JAG tyckte det var lite kul och generande, eftersom vissa passade in, heh.

Kvinnans ordlista

Ja
= Nej
Nej
= Ja
Kanske
= Nej
Jag är ledsen..
= Du kommer bli ledsen
Vi behöver
= Jag vill ha
Vi behöver prata
= Jag behöver klaga
Okej... gör så
= Jag vill inte att du gör det
Du är.. så manlig
= Du måste raka dig och du luktar svett
Ja, det är ditt beslut
= Det rätta beslutet borde vara uppenbart nu
Gör som du vill
= Du kommer få betala för det här senare
Hur mycket älskar du mig?
= Jag gjorde något idag som du verkligen inte kommer gilla
Jag är klar om en minut
= Ta av dig skorna, och hitta nån schysst hockeymatch på TV
Häng tavlan där!
= Nej, jag menar DÄR!
Jag skulle vilja ha nya gardiner
= Och nya möbler, nya tapeter...

Tomtarna anfaller.

Oh my god, tomtarna har anlänt till Dalarna! Promenerade i sakta mak in på coop i dag för att inhandla lite lunch. Snacka om globöga grande när jag fick syn på julgrejerna. Redan?! Va fan! Var tvungen och räkna efter hur lång tid det är kvar till jul... två månader.

Nej det här spårar ur, snart är vi väl ute och julshoppar klappar och julmat i augusti. Jag tycker det är så tråkigt när man förstör feelingen av julen genom att sätta ut alla julgranskulor, ljusstakar, glitter och paketpapper med tomtar på redan i oktober. Snacka om stressfaktor.

Har du sett några tomtar ute i butikerna där du bor då? Jag säger bara heelp.

Antiklimax.

Men aaargh för sjukdomar då! Här har man sett framemot en skön onsdag eftermiddag med lite najs massage med tanke på ryggattacken jag drabbades av igen här i början på veckan. Som ett led i min påbörjade rehabilitering menar jag.... och så får jag ett samtal från stället där jag bokat tiden. Terapeuten har drabbats av magsjuka dessvärre. Hon har varit vaken hela natten och var helt förtvivlad säger hon i luren.

Skiter väl jag i om hon är förtvivlad! Vad fan tror du jag blir då när jag sitter här i smärtor och vill att någon ska klämma på ryggen, helst nyss. Åh, va besviken jag blir... borde inte Hedemora vimla av kompetenta terapeuter som kan massera? Tydligen inte. Nu får jag vänta tills på måndag. Fucking hell.

Med risk för att gå av på mitten.

Ok alla barn, det här blir nog den kortaste bloggrapporten i min blogghistoria hittills. Jag sitter bakåtlutande med två kuddar bakom ryggen och laptopen på soffan bredvid mig så att skriva detta tar nog mer energi än att fundera ut vad jag ska rapportera till er.

Igår blev det ryggläge i princip hela dagen, fick liggande boka både massagetid och möte med naprapaten. Nu är jag evigt trött på att ha ont i den här FÖRBANNADE ryggen! (läs svanken) Nu blir det seriös rehabilitering för mig, för att få dessa återfall med ryggont tar jävligt mycket på energin. Speciellt när jag trivs skitbra på jobbet och vill vara där och göra nytta än att ligga på soffan och ha alldeles för mycket tid och tänka.

Så mina veckor framöver kommer bestå av rygg- och magövningar, simning och massage. Ni får väl hålla en tumme att jag inte går av på mitten.

Fredag i mitt hjärta.




Typ så. Trevlig hälj´ önskar jag dig!
Nyss hittat hit? Jättevälkommen till en lite mer cynisk, sarkastisk och politiskt
okorrekt värld. Någon måste ju vara det också.


Hedemora fick ett bittert ansikte.

Det pratades om Hedemoras uteliv på radio Dalarna i morse, kan ni tänka er! Ett band som ligger i topp på dalatoppen hade blivit inbjudna till studion för och snacka om sina låtar varav en av dem handlade om Hedemora, och utelivet på helgerna.

Alltså ursäkta mig men jag skämdes lite... där satt programledaren och ställde specifika frågor som Vad händer i Hedemora på helgerna då? Och vad gör man? som om det verkligen fanns en legitim anledning till att de skrivit den här heta låten, att det händer coola grejer i Hedemora då. Kunde nästan se hur programledaren liksom satt där och gapade förväntansfullt när han inväntade svaret från killarna. Antiklimax. Så klart, det är ju Hedemora.

Han får till svar att Nja, det är ju till påsk och juldagen som de stora hemvändardagarna är och då lever Hedemora upp. Jag vet inte riktigt vad jag ska ha för kommentarer till det sista han sade... annars är det väl mest den lokala puben. Dit går man, och dricker nån öl och så går man hem när man blir trött. Men hjääälp! Pojken får det ju och låta skittråkigt!

Man får ju höra att Hedemora en gång i tiden var the place to be när man skulle gå ut, och att folk verkligen vallfärdade till stan för att gå ut på det berömda stadshotellet. Ok, glansåldern kanske är förbi men inte fan är Hedemora som väntrummet innan döden i alla fall! Basta.

Journalist som jag är...

... kunde jag ju bara inte låta bli att reagera på förstasidan av Aftonbladet som Nemi sitter och läser. Vore skoj om man någon gång på ettan fick skriva just att "Det går åt helvete". Nog för att vi journalister är duktiga på att skrämmas men det här var humor.




Heja Brittan!

Alltså jag fattar inte vad nöjesmedia håller på med... när Britney väl shapar upp sig och kommer på fötter så ska det ändå klagas som aldrig förr. Hon släpper ny låt och så klart så anklagas nya videon vara både porrvideo och nakenbastu. Men please!

Inte fan var det någon som klagade eller sade något när Rihanna klädde av sig, oljade in sig och satte sig med benen i kors i sin video. Eller när übersex-Beyoncé låg i en säng och åmade sig med någon sorts kedjekofta på sig som skymtade bröstvårtorna.
Men när BRITNEY gör något så är det helt plötsligt skandal och alla möjliga porriga superlativ som gäller. Hela nöjesvärldens lilla hackkyckling är hon. Men hon står nog på sig. Som den lilla människa man är i den stora världen så är jag faktiskt ett stort fan.



We hade those days.


Ibland har man bara en... sån där dag.





Det spelar liksom ingen roll vad man gör. Allt går åt h-te ändå. Drygt.

Inget och marknadsföra med kanske.

Tjuvlyssnat.se är en kanonsajt om man vill garva lite, ville bara dela med mig av denna festliga lunchdialog.

Ica, Arjeplog

En kund ~30 och kassabiträdet ~60 språkas vid om livet i allmänhet.

Kassabiträdet: Men hur har du det nuförtiden? Är det bara slit och stånk med en massa stress?
Kunden: Nä inte det, det finns ju inte så mycket att göra här i Arjeplog egentligen.
Kassabiträdet: Nä det är klart, Arjeplog är ju som väntrummet innan döden.


Att tänka på...

Klicka:





Vad jag vill säga är att man måste ju ge människor en chans och visa att
de är sjysta innan man dömer ut dem. Dagens tänkvärt, genom Rocky.

Iväg och steppa.

Nu när måndagsångesten lagt sig någorlunda och jag faktiskt hörde mig själv säga framför spegeln i morse, det är ju faktiskt en ny dag som vaknat, så kan jag berätta att jag tillsammans med tjejerna tog mig utomsocknes en lördag kväll. Kingen släng dig i väggen, för här kommer brudarna till Bolanche beläget i Borlänge aka Dalarnas farligaste stad. Jag vette fan ja´.

Efter a lot of vin och massa tjejsnack om viktiga saker åkte vi många timmar senare iväg till stora staden ( i alla fall i jämförelse med Hedemora). Hade nästan glömt hur spännande och roligt det kunde vara och gå ut på krogen i grannstaden! Bara nytt folk, fler dansgolv och fler spydiga fjortisar på tjejtoan. Vilken utmaning!

Efter ett par timmars steppande på parketten och mer snack och mer öl upptäckte vi att det började dra ihop sig till hemfärd. Krogen stängde och utanför stod vi och pratade med främlingar. Väl hemma och efter en töckensöndag så upptäcker jag i går att jag supit bort min bästa sjal. Fuck. Skulle jag få en tia för alla saker jag supit bort under åren skulle jag vara miljonär vid det här laget. I alla fall en tusinglapping. Offra, och du skall få. Typ.

Förälskad! Igen!

Ok, jag är förälskad. All over igen. Darin släpper nytt! På något konstigt sätt känner jag mig som en fnissande fjortis på nytt för att jag bara älskar den här artisten, har gjort ända sen första skivan. Han är ju bara helt jävla makalös, i dag släpper han sin nya singel Breathing your love feat Kat de Luna. Jag säger bara, wow! Vilket sound! Jag bara ryser och kan liksom inte låta bli och le när jag hör den.

Darin är bättre än någonsin, och det är jag som reserverar skivan på discshop vill jag lova! Han besitter en talang jag tror många underskattar. Det finns två artister jag bara känt att jag genuint älskar, Darin och Christian Waltz.

Lyssna själv, best ever! http://www.myspace.com/darinofficial

Polis, polis, potatisgris.

Alltså, idag höll jag nog fan på och kissa i brallan. På en 50-sträcka sitter jag i min bil och puttrar i utkanten av stan och passerar ett område som är det sista bostadsområdet innan man lämnar stan. De har strategiskt satt upp blomlådor mitt i vägen lite här och var, och just i dag så tänkte jag att det var ju onödigt och axa på när man ändå måste stanna till vid varje låda.

Lyssnar lite på radion, rättar till mössan och är helt inne i mina tankar. När jag kommer nedför backen inför 70-sträckan där jag annars redan har börjat accelerera som fan, ser jag gula västar. Blixtsnabbt slänger jag ett extra öga och ser... Polisen! Jävlar i helvetes piss jävla skit mumlar jag för mig själv och snabbare än ögat kastar jag blicken på hastighetsmätaren. 55 km/h. Shiiit vilken flax!
Ser hur polisen läser av mätaren, kastar en lugn blick på mig och låter mig köra förbi kontrollen. Oooh.... då var jag så rädd att jag var tvungen och ringa Magnus för och berätta. Polisrajd, i lilla Hedemora.

De verkar för den delen ha kört igång den stora Höstrajden nu när de kontrollerar körkort, bälte, hastighet och nykterhet. Det gör de tydligen varje år, efter att ha erinrat mig om en artikel jag skrev för något år sedan när jag intervjuade en polis om just detta. Så passa er där ute, poppo jagar er!

Som tur är ska jag inte köra nå mer bil den här veckan, för jag har tagit långhelg. Skall spenderas med att städa boningen, måste ju ha snyggt hus när man bor på Beverly hills. Och i helgen blir det och steppa på parketten i Borlänge med tjejerna. Gött mos. Usch vilket slitet uttryck, ändrar mig... när jag kommit på något bättre.

Dagens modeobservation.

Ok, jag kanske inte klär mig snyggast i världen men somliga ÄR fan värre. I går när jag satt på morgonbussen till Avesta så observerar jag en yngre tonåring som kliver på bussen. (Däremot klev hon av igen i Grådö så jag antar att hon inte skulle till skolan i alla fall.)
Hon har ett par gråa mjukisbyxor på sig, inga strumpor och... svarta myggjagare i svart skinn. Va fan?! Är jag totalt tappad bakom flötet eller SKA man se ut så nu för tiden? Det såg fan helt sjukt ut.

Som om hon vaknat fem minuter innan bussen skulle gå, fått jävligt bråttom och kastat på sig det första hon kommer åt. Det var inge snyggt. Faktiskt.

70-talet all over me.

Var och hälsade på mamma i håla´i går, där jag är uppväxt... alltså. Inför hemgång började jag fundera på det förflutna, så mycket alla bär på egentligen, så mycket man skulle vilja berätta men inte gör det för någon. Hur känns det att bära på något så stort och gömma det i ett hål någonstans inuti en? Som aldrig får komma ut. Och vilken befrielse det kan vara att ha en person och kunna berätta alla dessa saker för.
Så mycket minnen, alla dialoger man memorerat, alla rörelser hos en viss person vid ett visst tillfälle, alla kärleksögonblick, alla underbara stunder man skrattade och alla hemska och frustrerande stunder man bara gråtit ögonen ur sig. Och hur man tog sig upp igen.
Jag blev lite sentimental där för ett ögonblick. Så jag frågade mamma om jag fick låna hem gamla fotoalbum.

Vi snackar alltså GAMLA album från 70-talet när mamma och pappa precis hade träffats. Nu snackar vi en riktig roadtrip längs minnenas väg. Minnen jag inte visste jag hade, släkt och personer jag glömde att jag visste existerade. Det är något speciellt att titta på riktigt gamla foton. Tittar jag tillräckligt länge, kan jag nästan höra bilden tala. Höra min kusin Juhani som som gått bort viska Hej till mig och känna min mosters leende värma på mina kinder. Att se mamma och pappa sådär förälskade när de sitter där i famnen på varandra och hur de såg på varann då.

Det var mycket och ta in, jag kände mig helt överväldigad och klarade inte av mer än ett album. Jag frågar mig, var det bättre förr? Varför kunde inte tiden fortfarande vara sådär som på bilderna där alla skrattar, är glada, unga, oförstörda och där framtiden inte hade hunnit ikapp och slagit saker och ting i spillror. Antar att man inte kan stanna där, men visst hade jag gärna velat vara med.

Blev inspirerad till att bli personlig.

Tack Petra, kära kollega, för att du lägger upp roliga inlägg som jag kan sno av dig, hihi. Kvällens inlägg går i personlighetens tecken... i och med detta så kan man väl säga att jag skickar stafettpinnen vidare. Håll till godo!


Namn: Therésa Johanna Maarit Hongisto
Piercingar: I öronen och i näsan
Tatueringar: En på benet.
Längd: 169,5 cm
Skostorlek: typ 28/39
Önskar du att du bodde någon annanstans: Faktiskt inte. Jag trivs grymt bra i Hedemora med vänner och jobb.
Tycker andra att du är attraktiv: Inte fan är jag ful som stryk iaf!
Dricker du: Klart jag gör. Utan vatten dör jag.
Använder du droger: Nää.
Röker du: Det händer.
Snusar du: Det händer.
Vilket shampoo använder du: Igår blev det Barnängen
Vilken parfym använder du: Olika! Just nu varierar jag mellan Van Gils Tendenza och Rose de absolue
Vad är du rädd för: Att bli allvarligt sjuk och att det ska hända mina nära något. Peppar peppar.
Gillar du att tvätta: Finns det NÅGON som verkligen gillar det?!
Gillar du Berg-och-Dalbana: Ångest men efteråt vill jag alltid åka igen. Skumt.

SENASTE..
Film du hyrde: BUG heter den. Psykotisk och deep.
Film du köpte: Sex and the city säsong 3, räknas väl nästan som film?
Låten du lyssnade på: On and on, med Agnes på radion. Lite tjatig.
Låten du hade på hjärna: Ingen speciell. Faktiskt.
Låten du laddade ner: Aboslute dance autumn.
Personen du ringde: Magnus
Tv program du tittade på: Det där 50/50 på fyran, hos mamma. 
Personen du tänkte på: Min pappa.

FAVORIT..
Mat: All form av pasta
Låt: Akon, dangerous
Sak att göra: Vara omgiven av goa vänner/familj och göra något roligt ihop.
Sport: Motorsport.
Dryck: Vatten
Kläder: Sneakers och min goa sjal
Film: Så många, men en av dem är Pursuit of happyness med Will Smith
Bil: Magnus urquattro

HAR DU NÅGONSIN:
Gråtit över en pojke: För många gånger
Gråtit över en flicka: Det med. Med det sagt behöver det inte vara en "flickvän" eller liknande ju.
Ljugit för någon: Tyvärr. 
Varit i slagsmål: Mmm... 
Blivit arresterad: Sluppit undan det.

ANTAL..
Gånger du varit kär: Tre gånger faktiskt.
Gånger ditt hjärta brustit: Ingen aning. För många gånger kanske.
Killar du kysst: Jag säger som i Fucking Åmål: "Du har kanske inte legat med så många, men du har ju hånglat med typ... hundra tusen!
Gånger ditt namn varit med i tidningen: Det är några gånger nu. Tappat räkningen faktiskt.
Ärr du har på kroppen: Det är några stycken. Det värsta är ett 3 cm brett i låret.

VAD/VILKET
Ska bli skoj: Tjejfesten på lördag!
Ska inte bli skoj: Att vänta på lönen.
Sparar du till: Försöker överleva dagen just nu.
Väntar du på: Den 25:e...
Pålägg som gäller: Saltgurka, avocado och medwurst. Inte tillsammans dock.
Dagens dryck: Vatten.

SENASTE..

Personen du fick mail av: Styvmor.
Personen du fick brev av: Yves rocher
Personen du fick sms av: Melin
Gången hela din familj åt middag tillsammans: På min brors bröllop i somras. Vi satt inte ihop men alla åt samtidigt iaf :)
Saken du köpte: En risifrutti på coop
Var det kul: Inte särskilt.
Hur tidigt stiger du upp: Runt 7 om jag jobbar.
Gillar du att slåss: Nej fy.
Vad ska du göra ikväll: Typ titta på lite mer gamla foton i albumet och sen sova.
Är du seriös: När jag måste.
Vad är du allergisk mot: Laktos i stora mängder.
Var har du ont: I svanken. Konstant.
Använder du hårspray: Mm. 
Kan du stå på händer: Låter dödsfarligt, så nej.
Favoritserie: Fastnade för nya serien på femman, Fringe. Verkar dödsbra.
Håkan Hellström eller The Ark: Väljer helst inte där.
Bright eyes eller Lars Winnerbäck: Se ovan.
Salt eller socker: Salt
Gillar du ketchup: På körv är det finfint. Vilket inte blir så ofta.
Är du glad nu: Mjovars.
Var du glad igår: Jadå, det var jag nog.
Känner du nån som jobbar på sjukhus: Yääz, syrran min.
Vad dansar du till: Låtar med sjyst beat.
Stockholm är: Alldeles för rörigt.
Göteborg är: En stad på västkusten.
Kan du sjunga: Sjunger hellre än bra.
Mer värt än guld: Familj och vänner. Magnus inkluderad i familj.
Spaghetti eller makaroner: Spagetti!
Ett land jag helst vill besöka: Thailand tror jag. Eller Egypten.

I dimman satt han ensam...

Dimman ligger tät över Avesta denna morgon. Jag traskar från den tidiga morgonbussen över stan, passerar gågatan och går över parkeringen förbi Coop stormarknad. Bilarna står lite glest där i dimman, kanske någon som parkerat där över natten, kanske har någon fått soppatorsk och fått skjuts hem. Vad vet jag.
Men i en bil ser jag en stor morgontidning uppfläkt i framrutan och två manliga händer som håller i den. Jag passerar, han glor, och jag glor tillbaka. Sedan kastar han en blick mot coop´s entré.

Jag trodde det var en myt att pensionärer hängde på låset till matbutikerna, men idag fick jag bevis på att den myten är högst levande. Antingen har de för mycket fritid eller är fruktansvärt rutinbundna. Är det tragiskt eller bara väldigt, väldigt trategiskt?

Beverly hills for the win!

Mina tappra läsare, jag kan berätta att solen skiner från en klarblå himmel på alla gula träd som vajar i vinden här uppe på Beverly hills. Jo, du läste rätt. När Magnus en kväll satt i telefon när han körde bil uppför den branta backen hem till oss så kan man anta att personen i luren frågade var han befann sig på jordens yta.

Nää, jag sitter i bilen här på väg hem uppför backen här till beverly hills, svarade Magnus.
Tyckte jag var lite roligt. Det fick mig och känna mig lite lyxig och priviligierad att jag bodde just här på Lövstigen. På berget som jag annars kallat det. Men håll med om att Beverly hills låter mycket trevligare?

Idag blir det finbesök från storstan hit till bevvan, fröken M kommer hit och fikar lite. Antar att vi ska fika iaf? Inte hört så mkt om det, men något lagom trevligt såhär på en ledig måndag ska man väl kunna åstadkomma. I alla fall roligare än och sitta i telefon med en mattläggare om våra våtskador som har uppstått i tvättstugan. Jippi.

Snö?!

Med P4 på i bakgrunden sitter jag och rattar audin till jobbet. (Sällan jag är på väg till jobbet och lyssnar på något på radion!)
 De sänder det där radioprogrammet när folk får ringa in och önska en låt, men för att de ska få göra det måste de välja ett nummer mellan... ja va fan vet jag, och sen svara på frågan som dyker upp.

Den här kvinnan som valde nummer 23 var från Lycksele och programledartanten frågar henne vad det är för väder.
Vill du verkligen veta det?
Mjo... svarar tanten.
Det snöar, säger damen från Lycksele.

Vad i hela helvete! Redan?! Det är ju så jag blir mörkrädd. Kan ju trösta mig med att det regnar i Avesta när jag sitter här på jobbet och... bloggar? Ehm, dags och ta tag i arbetsmoralen här.

Ikväll ska det förlustas med god mat hemma hos min käraste barndomsvän. Det är det vi gör här i Hedemora, turas om att hälsa på varann, bjuda på mat och dricka oss berusade till ljudet av någon gammal slagdänga. Eller, Skråla till någon gammal 80-talare som vännen sa. Det är livet det. Kanske på en pinne till och med.

Långt in i hjärnbalken.

Jag hörde Spice girls Wannabe på radion idag när jag körde till jobbet på eftermiddagen. Visst är det konstigt hur en del låtar kan förknippas till en viss tid i livet, speciella minnen, dåliga minnen, underbara stunder eller ångest?

Det var nästan som att jag kunde känna doften av 1996 och mammas lägenhet på västra nygatan. Hur jag satt där mitt på blanka dagen och bölade som ett barn i soffan över att återigen ha fått mitt hjärta krossat av en idiotisk kille. På mtv i bakgrunden spelades just  då Wannabe med Spice girls. Lustigt att hjärnan minns sådana grejer.

Känner du som jag?

Nu är mormor framme och gnäller.

Jag kuskar buss till jobbet den här veckan. Det är rätt skoj faktiskt. För det första får man en sjyst morgonpromenad till stationen på morgonkvisten med go musik i öronen, och för det andra känner jag mig som en skolflicka igen. ) För det tredje så köpte jag faktiskt ett busskort för dyra pengar för två veckor sedan eftersom jag inte visste när bilen som sambon grejat skulle anlända. Dumt och slösa pengar liksom.)
Majoriteten av de som åker buss på morgonen är ungdomar, som ska till plugget.

Ganska underhållande att observera den nya generationen unga som tydligen verkar klä sig lite hur som helst nu för tiden. Snacka om att jag inte hänger med längre. Ett par grå leggins med TRASIGA nätstrumpbyxor ovanpå. Varför? En annan bar en svart, slapp och hängande stickad mössa på hjässan som hon förmodligen fått sätta fast med hårnålar eftersom hon nog har missuppfattat det här med mössa. Den ska sitta PÅ huvudet och faktiskt VÄRMA de vitala delarna såsom öron och tinningar.

Nu jävlar är mormor igång och trakkar på de stackars små ynglingarna, men mest är jag ärligt talat road. Man riktigt känner hur hormonnivån stiger när sista hållplatsen är passerad och bussen nästan är full och den styr kosan till avesta.
Nästan så jag blir lite som tonåring igen. Fast, jag saknar det inte. Inte ett dugg. De långa stunderna man med omsorg valde ut alltifrån kläder, smink och parfym. Det tog ju hundra år! Allt för att behaga andra.

Och alla problem man hade... mest kärlekstrubbel då förstås. När jag på bussen tjuvlyssnar kan jag märka att inte mycket förändrats. Förutom kläder och alla elektronikprylar som de numera pryds av... mobiler, ipods, hörlurar och mp3-spelare. När jag var ung fick vi minsann skicka röksignaler till kompisarna när man ville hänga. Bah.

RSS 2.0