Det sista fixet skriker.
Klänning insydd (som blev toppen! Magen fick plats - yey!), håret färgat, putsduk till ringarna inköpt, skor till Nickes stass kirrat (skitsnygga och praktiska!), byxor till Egil inköpt och diverse hårprylar införskaffade. Och så naturfärgade trosor så jag inte flashar skinkorna genom klänningen.
Nej, den är inte kortkort - men mönstrade trosor var ingen bra idé. Say no more. Hoppas att detta funkar nu! Det enda jag måste göra nu är att ringa restaurangen och styra upp det sista med bordsplaceringen och dukning. Och inte glömma att sova. God natt på er!
Nej, den är inte kortkort - men mönstrade trosor var ingen bra idé. Say no more. Hoppas att detta funkar nu! Det enda jag måste göra nu är att ringa restaurangen och styra upp det sista med bordsplaceringen och dukning. Och inte glömma att sova. God natt på er!
Vem är du din stackare?
Jag ser någon stackars ensam besökare som kommer in på bloggen lite då och då - ack vad du är tapper vem du än är! Jag är chockad att någon ens minns att jag sporadiskt bloggar fortfarande. Men det gör jag. Sent om natten kryper tjockisen fram.
För det känns verkligen som att krämporna kommer och går varannan dag nu för tiden, snart vecka 28. Helt galet vad fort tiden går. På tisdag ska jag på min andra barnmorskekontroll - och det var fyra veckor sen sist! Tyckte jag nyss var där!? Och det är oktober. Snart jul - och snart kommer lillen. 6/1. Magi.
I dag klämmer det på åt alla håll och kanter alltså. Åt sidorna, nedåt så jag får ränna på toa hela tiden, uppåt och samtidigt sparkar han utåt. Hårt också. Underbart men jag vill helst lägga mig ner och känna underverket. Men vad gör jag? Jobbar kväll. Sitter som en krokig tant i kontorsstolen.
Hemskt glad över att få jobba så mycket att jag slipper den tröktrökiga akassan och dess eviga dravvel. Papper, papper, papper... bläää. Men lite på gränsen är det. Håller tummar att det ska gå runt fram tills december.
För det känns verkligen som att krämporna kommer och går varannan dag nu för tiden, snart vecka 28. Helt galet vad fort tiden går. På tisdag ska jag på min andra barnmorskekontroll - och det var fyra veckor sen sist! Tyckte jag nyss var där!? Och det är oktober. Snart jul - och snart kommer lillen. 6/1. Magi.
I dag klämmer det på åt alla håll och kanter alltså. Åt sidorna, nedåt så jag får ränna på toa hela tiden, uppåt och samtidigt sparkar han utåt. Hårt också. Underbart men jag vill helst lägga mig ner och känna underverket. Men vad gör jag? Jobbar kväll. Sitter som en krokig tant i kontorsstolen.
Hemskt glad över att få jobba så mycket att jag slipper den tröktrökiga akassan och dess eviga dravvel. Papper, papper, papper... bläää. Men lite på gränsen är det. Håller tummar att det ska gå runt fram tills december.
Så less. Så trött. Så stressad. Känner det när magen drar ihop sig, som en påminnelse om att jag bör sätta mig ner och vila - helst nyss. Det fina med att ha en 2-åring - jag tar mig inte tid att oja och fundera så mycket. Tack älskade Egil för att du finns! Du är så fantastisk. En stänk av hormoner sådär mitt i alltihop? Oh yeah - det är så jag jobbar just nu.
Trea trea.
Herregud vad tiden springer iväg! Här står man i vecka 24 och kalendern visar att det bara är fyra dagar kvar tills jag fyller 33. 3 3. Trea trea. Ganska cool ålder faktiskt.
Spenderat förmiddagen med mina tvättmaskiner i källaren och varvat det hela med bakning, bakning, bakning xpress. Tårtbotten, smulpaj förberedd och nerfryst (bara att grädda direkt sen), chokladsnittar och tigerkaka. I frysen finns redan morotskaka och mjölkfria muffins sedan Egils födelsedag. Det får räcka.
Har just ätit och borde verkligen ta en tupplur - men jag sitter och latar mig istället. Jag ska nämligen jobba kväll idag och förmiddag i morgon. Nackdel: Vändpass och Egil vaknar förmodligen tidigt. Fördel: Jag får träffa familjen på eftermiddagen.
Jag älskar att fylla år faktiskt. Och jag har alltid älskat att fira, vad det än är. Det spelar ingen roll hur gammal man blir, på en födelsedag öppnas ett ypperligt tillfälle att bjuda in alla man tycker om och sitta och fika tillsammans. Bara det är viktigt för mig, gemenskapen och värmen. Inget annat. Vi får hoppas det blir mysigt även denna 33:e födelsedag.
Spenderat förmiddagen med mina tvättmaskiner i källaren och varvat det hela med bakning, bakning, bakning xpress. Tårtbotten, smulpaj förberedd och nerfryst (bara att grädda direkt sen), chokladsnittar och tigerkaka. I frysen finns redan morotskaka och mjölkfria muffins sedan Egils födelsedag. Det får räcka.
Har just ätit och borde verkligen ta en tupplur - men jag sitter och latar mig istället. Jag ska nämligen jobba kväll idag och förmiddag i morgon. Nackdel: Vändpass och Egil vaknar förmodligen tidigt. Fördel: Jag får träffa familjen på eftermiddagen.
Jag älskar att fylla år faktiskt. Och jag har alltid älskat att fira, vad det än är. Det spelar ingen roll hur gammal man blir, på en födelsedag öppnas ett ypperligt tillfälle att bjuda in alla man tycker om och sitta och fika tillsammans. Bara det är viktigt för mig, gemenskapen och värmen. Inget annat. Vi får hoppas det blir mysigt även denna 33:e födelsedag.
Fläskigt.
Ibland älskar jag att vara gravid. Som när man får stå och slicka ur kladdkakeskålen halv nio en torsdag, för att man fick årets craving på kladdkaka och grädde. Sojagrädde, mind you... min mage har blivit helt galet intolerant mot mjölkprodukter, inkl laktos, sedan jag blev gravid med Lillis nummer två. Så olika det kan vara. Med Egil var det precis tvärtom.
Och vad är det med män och gravida magar förresten? Häromdagen så var det en fotograf på jobbet som hejdade mig och frågade glatt när det var dags förresten? 6 januari svarade jag och log snett. "Aah... det är så fint med graviditet", sa han och gick leende iväg igen. Kunde inte bestämma mig om det var hjärtligt eller bara perverst?
Och vad är det med män och gravida magar förresten? Häromdagen så var det en fotograf på jobbet som hejdade mig och frågade glatt när det var dags förresten? 6 januari svarade jag och log snett. "Aah... det är så fint med graviditet", sa han och gick leende iväg igen. Kunde inte bestämma mig om det var hjärtligt eller bara perverst?
Och det här med jobb.
Funderade i dag på om man verkligen får en möjlighet att få jobb via ams.se eller om allt bara är just for show? Det känns ju som att arbetsgivare lägger ut annonser bara för att facket tvingar dem, och arbetslösa i sin tur tvingas söka jobb de egentligen inte vill ha. Och hur blir det för alla stackars satar som FAKTISKT är intresserade av jobbet i fråga i annonsen?! Inte en suck att man kan sticka ut bland alla tvångsansökningar... men en ansökan har jag i alla fall skickat i dag. Få se då. Kommunikatör på Falu kommun. Låter fancypants.
Sedan är det ju också detta med att "man inte får diskriminera någon som är gravid". Nej men hallå, jag söker en fast tjänst med start i september, beräknas föda i början av januari. Vilket innebär tre månaders jobb, om graviditeten går bra vill säga. Innan mammaledighet i ett halvår eller lite till. Hade jag varit arbetsgivare hade jag inte anställt mig kan jag säga. Jag är bara realistisk. Återstår att se - men efter uppmaningar så skrev jag ingenstans att jag är gravid, det är ju faktiskt inget sjukdomsstillstånd som jag måste ursäkta. Snarare tvärtom.
Jag får hoppas att jag får fortstätta vika, helst dagtid, på Dalademokraten fram tills jul. Något kvällspass här och där kan ju funka så klart. Nästa vecka har jag roffat åt mig mån-tors på dagtid i alla fall! Det går åt rätt håll. Nu ska jag bara göra mig oumbärlig. Blir nog skitbra det här.
Sedan är det ju också detta med att "man inte får diskriminera någon som är gravid". Nej men hallå, jag söker en fast tjänst med start i september, beräknas föda i början av januari. Vilket innebär tre månaders jobb, om graviditeten går bra vill säga. Innan mammaledighet i ett halvår eller lite till. Hade jag varit arbetsgivare hade jag inte anställt mig kan jag säga. Jag är bara realistisk. Återstår att se - men efter uppmaningar så skrev jag ingenstans att jag är gravid, det är ju faktiskt inget sjukdomsstillstånd som jag måste ursäkta. Snarare tvärtom.
Jag får hoppas att jag får fortstätta vika, helst dagtid, på Dalademokraten fram tills jul. Något kvällspass här och där kan ju funka så klart. Nästa vecka har jag roffat åt mig mån-tors på dagtid i alla fall! Det går åt rätt håll. Nu ska jag bara göra mig oumbärlig. Blir nog skitbra det här.
Ett stort steg.
I veckan började våran lille puppis hos dagmamman igen efter 2,5 månad av sommarlov. Och i tisdags fick han äntligen sitt rum och mamman och pappan återerövrade sitt sovrum - åtminstone för några månader framöver innan lillbuse nummer två planerar att anlända.
Tror nog att jag var mer nojig än vad Egil hade svårt att somna i det nya rummet. Noja över att jag inte skulle höra honom när han vaknade. Men det visade sig vara onödigt grubbel. Fast för säkerhets skull har jag haft monitorn påslagen två nätter. Bara för att testa. Och Egil har velat hålla Nicke i handen när han somnat. Det tar väl en stund att vänja sig det med antar jag
Tog i tisdags saken i egna händer när Nicke jobbade, och innan jag skulle börja mitt kvällsskift på DD, och rumsterade intensivt i 1,5 timme. Den tunga fåtöljen rullade och klämde jag helt sonika ut igenom dörrposten och ut i vardagsrummet. Att lyfta är en omöjlighet. Vecka 22 och magen växer snabbt.
Vardagsrummet blev väldigt fint, men tomt. Lite ovant är det allt att se rummet som sig bör, och skoj att vi fått en kontorshörna i sovrummet. Nu föll liksom bitarna på plats litegrann!
Gör för övrigt min sista dag i dag på DD som nattchef och hösten är nattsvart - igen. Inga planer i sikte som luktar dagtidsjobb. Och för första gången har jag inga idéer heller. Men fram tills jul vore det trevligt med lite pengar i kassan.
Och för första gången i dag så nojar jag lite över att pojken är så lugn i magen i dag. "Man kan väl inte hålla igång jämt", sade Nicke lite lugnande i morse. Nej, han har nog rätt. Nuet, nuet. Allt ordnar sig.
Tror nog att jag var mer nojig än vad Egil hade svårt att somna i det nya rummet. Noja över att jag inte skulle höra honom när han vaknade. Men det visade sig vara onödigt grubbel. Fast för säkerhets skull har jag haft monitorn påslagen två nätter. Bara för att testa. Och Egil har velat hålla Nicke i handen när han somnat. Det tar väl en stund att vänja sig det med antar jag
Tog i tisdags saken i egna händer när Nicke jobbade, och innan jag skulle börja mitt kvällsskift på DD, och rumsterade intensivt i 1,5 timme. Den tunga fåtöljen rullade och klämde jag helt sonika ut igenom dörrposten och ut i vardagsrummet. Att lyfta är en omöjlighet. Vecka 22 och magen växer snabbt.
Vardagsrummet blev väldigt fint, men tomt. Lite ovant är det allt att se rummet som sig bör, och skoj att vi fått en kontorshörna i sovrummet. Nu föll liksom bitarna på plats litegrann!
Gör för övrigt min sista dag i dag på DD som nattchef och hösten är nattsvart - igen. Inga planer i sikte som luktar dagtidsjobb. Och för första gången har jag inga idéer heller. Men fram tills jul vore det trevligt med lite pengar i kassan.
Och för första gången i dag så nojar jag lite över att pojken är så lugn i magen i dag. "Man kan väl inte hålla igång jämt", sade Nicke lite lugnande i morse. Nej, han har nog rätt. Nuet, nuet. Allt ordnar sig.
Roadtrip.
Ja i morgon får vi se vad tygen håller för när vi åker på vår första lite längre roadtrip som en familj. Plus en i magen.
Vi brummar iväg i vår nystädade och tvättade bil norrut till finska lapplandet, och Posio Finland. Där har jag tillbringat mina barndoms somrar och det ska bli fantastiskt att få visa Nicke mina rötter.
Om allt går enligt planen med massäck och vår gigantiska packning så ska vi vara iväg vig 7-tiden i morgon bitti. Sovpaus i Västerbotten och Byske havscamping där vi bokat stuga.
Ska bli mkt trevligt! Det är visionen man måste ha. Inte oroa sig för alla saker som kan sätta sig på tvären. Utmaningar är en lika stor del av livet som medgångar! Det handlar bara om hur man hanterar dem, måste komma ihåg det. Så det så.
Vi brummar iväg i vår nystädade och tvättade bil norrut till finska lapplandet, och Posio Finland. Där har jag tillbringat mina barndoms somrar och det ska bli fantastiskt att få visa Nicke mina rötter.
Om allt går enligt planen med massäck och vår gigantiska packning så ska vi vara iväg vig 7-tiden i morgon bitti. Sovpaus i Västerbotten och Byske havscamping där vi bokat stuga.
Ska bli mkt trevligt! Det är visionen man måste ha. Inte oroa sig för alla saker som kan sätta sig på tvären. Utmaningar är en lika stor del av livet som medgångar! Det handlar bara om hur man hanterar dem, måste komma ihåg det. Så det så.
Jobba jobba joooobbaa.
Det var väl inte så oväntat att jobblusten skulle försvinna ut genom fönstret, så fort jag fick en liten i magen igen. Samma fenomen med Egil. Ville bara ligga hemma och kura, inte göra något över huvud taget. Bli serverad jordgubbskräm med kall mjölk och gömma mig under filten. Titta på Egil som leker och få en kram då och då. Bara såna där mysgrejer. Men nej då - plikten kallar!
P.S. Ultraljudet förflöt fint, och så vitt man kunde se låg det ett litet "äpple" där inne. Som brorsan uttryckte sig, ha ha!
P.S. Ultraljudet förflöt fint, och så vitt man kunde se låg det ett litet "äpple" där inne. Som brorsan uttryckte sig, ha ha!
Välbekant känsla.
Ultraljud. Ingen favoritsysselsättning om du frågar mig. Men i morgon är det dags. Om jag räknat rätt går jag ganska precis in i vecka 11 då, och vi ska kika in och se hur det står till där inne. Man vet ju aldrig, tänker jag. Det går ju som det går, tänker jag också.
Jag kan noja och oroa mig dagarna lång - jag kan ändå inte påverka utgången. Det är lite som känslan; Jag är inte rädd för att dö, men jag VILL inte. Lite samma är det inför ultraljudet. Vad det än visar så vet jag att jag överlever, men jag vet inte om jag VILL vara med om något jobbigt igen. Åh, livets mirakel.
Knott älskade - var med oss i morgon! Vi älskar er alla våra barn.
Jag kan noja och oroa mig dagarna lång - jag kan ändå inte påverka utgången. Det är lite som känslan; Jag är inte rädd för att dö, men jag VILL inte. Lite samma är det inför ultraljudet. Vad det än visar så vet jag att jag överlever, men jag vet inte om jag VILL vara med om något jobbigt igen. Åh, livets mirakel.
Knott älskade - var med oss i morgon! Vi älskar er alla våra barn.
Vila.
ALLT ALLT ALLT är en kraftansträngning just nu. Det kan inte sägas för mycket eller för ofta. Allt är liksom bara... jobbigt. Inte lite sådär slöjobbigt, utan jag måste formligen lyfta min högerarm med hjälp av min vänsterarm och liksom fööööra handen till tekokaren för att slå på den.
Inte och snacka om min känsla inför att ta en dusch. Snacka om Mount everest-bestigning! Jag kommer seriöst kollapsa på vägen till toan. Jag vill odla rötter och sitta på den här stolen tills klockan är alldeles för mycket för att sen lägga mig flottig och okammad. Bara för att vakna upp till en ännu stressigare dag än det var i dag på Annonsbladet Borlänge.
Men det ska jag ju inte göra förstås. Om jag väl reser mig upp så kanske det blir en snöbollseffekt och innan jag vet ordet av sitter jag här igen med doftande hår, mysig morgonrock och en hög med knäckemackor och Oboy framför mig. Åååh... lillmysen där inne, vad du gör mamsen trött. Men hon älskar dig. För din skull är det värt att bli tjock.
Inte och snacka om min känsla inför att ta en dusch. Snacka om Mount everest-bestigning! Jag kommer seriöst kollapsa på vägen till toan. Jag vill odla rötter och sitta på den här stolen tills klockan är alldeles för mycket för att sen lägga mig flottig och okammad. Bara för att vakna upp till en ännu stressigare dag än det var i dag på Annonsbladet Borlänge.
Men det ska jag ju inte göra förstås. Om jag väl reser mig upp så kanske det blir en snöbollseffekt och innan jag vet ordet av sitter jag här igen med doftande hår, mysig morgonrock och en hög med knäckemackor och Oboy framför mig. Åååh... lillmysen där inne, vad du gör mamsen trött. Men hon älskar dig. För din skull är det värt att bli tjock.
Stäng av min hjärna tack.
Jag får så jävla ont i hjärtat av att behöva acceptera. Acceptera saker jag inte kan göra något åt. Bara låta det vara, låta tiden ha sin gång.
Ibland önskar jag att jag fullständigt sket i vilka människor jag hade omkring mig, och vilka jag skulle vilja se lite oftare i periferin. Men nu gör jag inte det. En tvättäkta känslomänniska gråter minst en gång om dagen inombords.
Träna på medveten närvaro, och försöka se till vad jag har och inte vad jag inte har låter som en månatlig plan. Vara här och nu, se min lilla familj utvecklas och glädjas med de som får ynnesten att se på från nära håll. För den är helt jävla fantastisk.
Tiden går alldeles för fort, och då är det för sent. To bad. Det är ju här och nu som gäller. I morgon är en helt annan dag. Och hur mycket vi än vill så kommer dygnet aldrig ha 48 timmar.
Ibland önskar jag att jag fullständigt sket i vilka människor jag hade omkring mig, och vilka jag skulle vilja se lite oftare i periferin. Men nu gör jag inte det. En tvättäkta känslomänniska gråter minst en gång om dagen inombords.
Träna på medveten närvaro, och försöka se till vad jag har och inte vad jag inte har låter som en månatlig plan. Vara här och nu, se min lilla familj utvecklas och glädjas med de som får ynnesten att se på från nära håll. För den är helt jävla fantastisk.
Tiden går alldeles för fort, och då är det för sent. To bad. Det är ju här och nu som gäller. I morgon är en helt annan dag. Och hur mycket vi än vill så kommer dygnet aldrig ha 48 timmar.
Otroligt.
Jag har inte skrivit en enda rad på över en månad ser jag. Makalöst. Fast jag är ändå inte förvånad. Och en enda tapper besökare loggar in med jämna mellanrum för att se om jag skrivit något. Otroligt. Kärlek till dig, vem är du?
Jag fick ett akut sug att fortsätta på Kärlek existerar inte på webben! Tro inte att jag glömt av den, nej nej... fortsättningen kommer, tro mig! Skulle gärna se den som bok en dag - skulle inte ni det också?
Det enda som sätter käppar i hjulet för mig, eller har gjort hittills, är att jag dragit igång mitt projekt som ännu är på helt ideell basis - www.dethanderifalun.se. Det var ett projekt som på nolltid växte sig större än jag räknat med. Hade ingen aning om att det hände så mycket i den här stan! Jag har händerna fulla och en företagsidé framför mig att ta tag i. Huvudet snurrar, idéerna rullar in på löpande band, tipsen likaså och inbjudningar till att stå på gästlistor här och där hos krogar som vill att jag skriver om deras evenemang. Mycket att välja, mycket att sålla. Jag vill ju att sidan på ett sätt ska vara objektiv, men samtidigt ger nöje och kultur lite större svängrum - vi får se hur jag gör. Hur som helst är det massor att göra, och ännu mer bara jag vill.
Mina önskemål för sajten är att jag får intressenter som vill annonsera, att jag får en helt egen flik på sajten som heter "shopping" och som är en renodlad sida med bara annonser från butiker runtom i stan. Att mitt "veckans middagstips" kan rulla igång och jag kan ta betalt för den, för att skriva den till förmån för restaurangerna. Att mina nuvarande Dagens lunch:are framöver vill betala en slant för att stå med sin logga intill den sidan. Att min logga snart blir klar. Att vi kan ha ett event ute på stan när det blir lite varmare ute.
Sajten är en idé jag helt klart skulle kunna leva på och som jag brinner för. Det var länge sen jag brann, ska ni veta. Nu jävlar!
Jag fick ett akut sug att fortsätta på Kärlek existerar inte på webben! Tro inte att jag glömt av den, nej nej... fortsättningen kommer, tro mig! Skulle gärna se den som bok en dag - skulle inte ni det också?
Det enda som sätter käppar i hjulet för mig, eller har gjort hittills, är att jag dragit igång mitt projekt som ännu är på helt ideell basis - www.dethanderifalun.se. Det var ett projekt som på nolltid växte sig större än jag räknat med. Hade ingen aning om att det hände så mycket i den här stan! Jag har händerna fulla och en företagsidé framför mig att ta tag i. Huvudet snurrar, idéerna rullar in på löpande band, tipsen likaså och inbjudningar till att stå på gästlistor här och där hos krogar som vill att jag skriver om deras evenemang. Mycket att välja, mycket att sålla. Jag vill ju att sidan på ett sätt ska vara objektiv, men samtidigt ger nöje och kultur lite större svängrum - vi får se hur jag gör. Hur som helst är det massor att göra, och ännu mer bara jag vill.
Mina önskemål för sajten är att jag får intressenter som vill annonsera, att jag får en helt egen flik på sajten som heter "shopping" och som är en renodlad sida med bara annonser från butiker runtom i stan. Att mitt "veckans middagstips" kan rulla igång och jag kan ta betalt för den, för att skriva den till förmån för restaurangerna. Att mina nuvarande Dagens lunch:are framöver vill betala en slant för att stå med sin logga intill den sidan. Att min logga snart blir klar. Att vi kan ha ett event ute på stan när det blir lite varmare ute.
Sajten är en idé jag helt klart skulle kunna leva på och som jag brinner för. Det var länge sen jag brann, ska ni veta. Nu jävlar!
So sorry.
Mina kära vänner, jag är så hemskt ledsen att jag har pausat publiceringen av både blogginlägg över huvud taget, och i synnerhet min Följetong Kärlek existerar inte på webben.
Jag har lite annat i huvudet nu som måste komma före - jag är på gång att ta steget ut till en ny verksamhet som jag ska lansera på prov i december. Det är en nöjessajt som samlar allt nöje och krogliv under ett och samma tak, www.dethanderifalun.se. Det är mycket att fundera på, skriva, researcha och möten hit och dit. Men jag ska inte sticka under stol att det är nervpirrande och läskigt på ett adrenalinpumpande sätt också. Det känns att jag lever, och jag har en inre vision om att få jobba för mig själv med det jag älskar mest! Nöje! Jag uppdaterar här när sidan är up and running, som man säger på utrikiska.
Jag har lite annat i huvudet nu som måste komma före - jag är på gång att ta steget ut till en ny verksamhet som jag ska lansera på prov i december. Det är en nöjessajt som samlar allt nöje och krogliv under ett och samma tak, www.dethanderifalun.se. Det är mycket att fundera på, skriva, researcha och möten hit och dit. Men jag ska inte sticka under stol att det är nervpirrande och läskigt på ett adrenalinpumpande sätt också. Det känns att jag lever, och jag har en inre vision om att få jobba för mig själv med det jag älskar mest! Nöje! Jag uppdaterar här när sidan är up and running, som man säger på utrikiska.
Del 9 på ingång!
Halleluja, bättre sent än aldrig säger de! Jag håller på att knåpa ihop en fortsättning på Kärlek... Del 9, om någon var intresserad. Den rafflande kärlekshistorian fortsätter och den här gången utspelar den sig mellan sjukhusets kala väggar, där stora röda kärleksdrag finns rödmålade på dem.
Feedback?
Hejsan hoppsan på er, hur var det senaste inlägget tycker ni? Har varken sett eller hört något - vore roligt att höra via kommentarer!
En fråga.
Jag fick frågan häromdagen om det inte blir en fortsättning på Kärlek existerar inte på webben, för inte kunde det väl sluta här?
Svaret är nej, resan är ännu inte slut - jag knåpar på en del 8 men det går lite långsamt eftersom jag varit mycket ensam med Egil när Nicke slitit hårt på jobbet, så jag har inte haft mkt ork kvar på kvällen till annat.
Men, det kommer under veckan - det lovar jag.
Svaret är nej, resan är ännu inte slut - jag knåpar på en del 8 men det går lite långsamt eftersom jag varit mycket ensam med Egil när Nicke slitit hårt på jobbet, så jag har inte haft mkt ork kvar på kvällen till annat.
Men, det kommer under veckan - det lovar jag.
Blir det ingen andra vers eller?
Jodå, det blir en sådan - jag lovar. Dock har jag lite häcken full den här veckan eftersom Nicke jobbar natt och jag har Egil på dagarna. Funderar och funderar dock hur jag ska ta storyn vidare, så håll ut hörni! Nöjda hittills?
Pennan glöder.
Jag har bestämt mig för att publicera en Del 6 i Kärlek existerar inte på webben, och den beräknas publiceras under morgondagen! Håll ut vänner!
Del 5 på gång!
Håll ut alla ni som väntar på del 5 av Kärlek existerar inte på webben. Under produktion as we speak! Don´t leave me! <3
Håll ut!
... del 4 av Kärlek existerar inte på webben är under produktion! Har haft två dagars firande tillsammans med Nicke. Det var både 3-års dag, och 2-årig förlovningsdag. Den senare firades med övernattning i Korsån. Anlände hem nyligen - därav får ni hålla er till tåls ÄNDA tills i morgon kväll. Men den kommer! Puss på er <3
