Ständig oro.

Kan inte beskriva hur maktlöst det känns att se sin älskade så sjuk och klen. Jag går och vankar av och an, tittar in lite försiktigt i sovrummet där han ligger med munnen halvöppen och jag bara måste lyssna om han andas. Låter kanske lite mammigt, men jag har nog aldrig blivit varse om min starka kärlek till honom så mycket som i detta nu.

Han hostar till, puh. Vi tar tempen, still feber, han får tabletter, somnar om ett tag, dricker lite vatten och blåbärssoppa, jag känner på pannan och vi pratar lite. Ligger och myser så gott det går och jag försöker att krama bort allt det onda. Går väl inte antar jag, men det känns bra. Jag hoppas jag är en bra nurse, en envis sådan fick jag höra idag men that´s me.

Tar mer än gärna hand om honom, och gör allt i min makt att han ska bli friskare snart. Bara det inte är baconfeber... kan inte låta bli att bli lite halvt skräckslagen. Nåväl, har inte febern gått över imorn kväll så är det jag som släpar honom till hälsocentralen. Var så säker.

Peppar peppar så känner inte jag någonting. Googlade lite och läste på en apotekssida att man kan ha influensaskydd upp till ett par år om man haft det tidigare. Och vad jag kan minnas så var det nog två år sedan jag hade influensa och låg däckad med feber i fyra-fem dagar. Hoppas kroppen känner igen viruset och stänger det ute.

Ska göra ett återbesök i sovrummet nu, pussa och krama på min bästa Nicke. Skicka alla krya krya-tankar ni bara kan, tills vi hörs igen!

Idag förde något gott ont med sig...

Jag kan för mitt liv inte sluta förundras att jag kunde ha sådan tur att få uppleva denna lycka som just nu cirkulerar i min kropp. All smärta, alla motgångar, all personlig utveckling och nattliga och smärtsamma funderingar för att komma ur min puppa och bli den fjäril jag är i dag är helt klart värt det för den belöning jag sedan fick när den tuffaste prövningen i hela mitt liv, kom till ända.
Att livet skulle leda tillsammans mig och Nicke. Att vi får leva våra liv i hop nu. Jag är så jävla glad och euforisk på alla sätt och vis! Svårt och beskriva på något annat sätt.

Nicke har känt sig krasslig i veckan med halsont och huvudvärk så vi har mest tagit det lugnt den här veckan, jag har tränat en snoa och vi har pysslat med lite julgardiner, paketinslagning och annat juligt pyssel.
Idag stack solen fram en sväng så vi kastade i oss gröten, packade med oss varm choklad och begav oss ut på utflykt till Korsåvägarna med fyrhjulingen. Vi hittade både vitmossa till adventsstakarna, ljung och kantareller tro det eller ej!
Helt makalöst va mysigt och romantiskt vi hade där ute i skogen! Tittade ut över myren, drack lite choklad och mumsade äggmacka.


Jag och Nickster. På väg.

När vi så återvände hem igen kände Nicke att han blev något sämre. Vi åt lördagspizza, såg lite film på tv och myste men han blev tröttare och tröttare. Efter en temp blev vi varse om varför, feber. Så nu ligger han nerbäddad i sovrummet och jag är orolig som få. Usch då! Tycker INTE om att se honom så sinkad och dålig. Håller verkligen tummen att min älskade är på benen i morgon igen. Skyltsöndag och allt. Men men, hälsan framför allt och jag vill verkligen pyssla om honom nu...




Nickes första julklapp för i år, inslagen. Stolt som få så klart.


Vi fixade lite julfint i köket, lagom till advent.
Jag och Nicke turades om att "köra" strykjärnet :)

Varför försöker man ens?

Ibland gör man riktigt fruktansvärt onödiga saker. Inte nog med att jag sopade iväg mestadels av mina surt förvärvda a-kassestålar som trillade in i dag, på räkningar.
Jag slängde i bensin i bilen för en dammig hundralapp enbart för att kunna ta mig från Hofors till hedemora och garpenberg för ett frilansjobb. När jag lite halvstressad äntligen anländer till g-berg, efter att ha hastat upp på stan före och hämtat kameran, så får jag beskedet att gubben är hemma och är SJUK. Whaaat?!

Där står jag och gapar som en fågelholk och vet inte om jag ska börja skratta eller gråta. Hade det varit tecknat hade ett x antal färgglada frågetecken också ploppat upp ovanför mitt huvud.

Killen som möter mig ser ut att skämmas bra mycket när han blir varse att jag inte blivit meddelad om att min intervjuperson ligger hemma med feber. Jag bara kokade, men insåg att det inte var någon idé att varken skrika eller skälla. Han skulle inte bli friskare eller mer feberfri för det.

Så jag åkte hem igen. Ringde ett tröstsamtal till Nicke som gav mig alla sina sympatier. Vi svor lite i hop en stund, och bestämde oss för att se framåt. Får boka en ny tid nästa vecka istället. Om jag har råd att tanka bilhelvetet vill säga.
I värsta fall får jag väl boka om det andra jobbet nästa vecka också, för att få dessa två och passa ihop. Rätt segt och kuska fram och tillbaks. Är ju mitt enda extraknäck just nu så man lär väl anstränga sig för cashen liksom. Yeah well, allt lär väl ordna sig.

Lagom trött nu på det mesta som kallas motgångar. En god älggryta, snack, puss och skratt med Nicke gjorde livet genast ljusare dock. Vi har slagit in våra första julklappar idag. Och kastat upp två ljusslingor och en stake i köksfönstret. Fick genast lite pirr i magen! Längta efter jul. Längta, längta, längta.

Lackar mot jul...

Jag är så himla bekväm, oh yes I am. Har nyss setat och klickat hem de sista julklapparna på nätet, och det känns så himla bra. Har bara ett par klappar kvar och köpa men det är ingen panik över huvud taget och det känns så bra.

Får sålla julklappar efter ekonomi i år och även fast det kanske bli en var till ungar och syskon så är det faktiskt tanken som räknas tycker jag. Min outfit inför julafton är också klar nu, och det blir á la mys i år.
Lite strumpbyxor, benvärmare, jeanskjol och en fin top. Allt i lite jordnära färger. Tror det blir kalas jag! Med lite sjyst bling-bling på det. Säger som syrran; Happ, då har jag modebloggat lite jag med!

Älskade, raraste Nicke ligger bredvid mig i sängen och mår sådär idag. Han börjar få ont i halsen, har skallebank och känns lite varm (enligt mig). Ändå, trots seghet, så vänder han sig om emot mig med trötta ögon och ler. Sen säger han: Åh va mysigt på julafton... vi kanske kan ta fyrhjulingen med lite gott fika på julaftonsmorgonen och åka en liten tur innan vi åker till Vikmanshyttan? Jag bara log som svar. Underbart!

NU är det verkligen som att jag längtar till jul så det gör ont inombords! <3

Ordbajs.

Äntligen! A-kassan har bråkat färdigt och beviljat mig lite cash... men inte fick jag dem igår som tanten hade lovat, utan de kommer om en vecka. Lite halvjobbigt, eftersom räkningarna som sagt ligger på hög. Men det finns inte så mycket och göra mer än att vänta ut det. Blir det katastrof så blir det.

Nåväl allt ordnar sig. Jag har börjat ändra på min stilmall i bloggen som synes. Frilansartikeln är skriven, korrad, skickad och idag är det fredag. Jäla skiiit va härligt!
Vi ska bli bjudna på mat av Nickes päron och samtidigt passa på att ta den obligatoriska fredagsmysbastun där uppe. Är det något som kan rena en så är det bastu. Fo fan!

Lutar eventuellt åt att spendera lite tid i Korsån i helgen också, det ser vi verkligen framemot. Frisk luft, SOL och lite julmarknad så man får den där julfeelingen. Plus att jag i år har någon att hålla i handen, känns underbart. Kan inte beskriva hur tung förra julen var. Fy fan. Nehepp, nu ser vi framåt vänner!

Frukost = mys!

I min töntiga lilla skalle surrar lite av varje ärligt talat. Hos er också kanske vad vet jag. Men, jag har funderat på en grej. Det här med frukost.

Jag har alltid ansett att frukost är dagens godaste och viktigaste mål, och något som inte ska stressas in i munnen. Man ska stå sig åtminstone ett par-tre timmar på den och allra godast är det ju om man äter tillsammans med någon.

Just det, jag tycker frukost är så jävlans mysigt och det finns inget bättre än när man kan äta en god frulle tillsammans med någon man tycker om, tända lite ljus, dricka varmt te eller kaffe och småprata lite ihop. Då snackar vi en bra start på dagen. Jag tycker sånt är skitviktigt! Håller ni med? Det är de små sakerna som gör det. Frukost på sängen, bara en sån sak. Under alla mina levnadsår har jag ALDRIG fått det. Va sa ni nu då?

Är dock lite dålig på att variera min frulle... om du har tips så kommentera hemskt gärna så blir jag gladers!

Det var väl ett jävla gnäll!

Jag tror seriöst jag tar och kastar upp en bomb bland molnen snart så det jämngråa täcket släpper fram solens strålar. Vad i helvete är detta?!?!
Snacka om att bristen på b-vitamin gör att jag blir trött... även fast det är förmiddag så känns det som att man plågar sig upp klockan 6 på morgonen, och min startsträcka har aldrig någonsin varit längre innan jag finner ork för och göra något vettigt.

November är bra kämpig, och jag har uppmanat Nicke att gulla lite extra med mig på morgonen för att få mig motiverad att stiga upp. Jag vill ju också ha orken att sitta och morgonmysa med honom i soffan med kaffe och Days of our lives. Inte att jag ligger i sängen och såsar till 11 och han redan är kaffedrucken och klar. Blir en liten känsla av antiklimax, då jag stiger upp och skäms som en hund för att jag trynat så länge...

Som om grådiset inte vore nog så har a-kassan ännu inte gett med sig, utan bråkas i DETTA moment genom att hävda att det var något problem med ett av mina intyg från avesta tidning så de har talat om för lönekontoret där att skicka nya.
Hade ju hoppats att det skulle få tummen ur röven och göra det så att de hade kommit fram i dag, måndag. Kollade nyss, hade de kommit in till kassan? Nej. Ska gå och skrika i en kudde nu. Alternativt sucka djupt och tröstäta en fet macka istället och hoppas på att ett avsnitt vänner ska muntra upp mig.

Jag vill tacka alla gudar, buddhor, mystiska stenar och flygande tekannor i rymden för att jag har Nicke! Du är ljuset i mitt liv som får mig att orka.

Hungrig kan alla bli. För vissa blir det värre.

Vi gjorde älgfärspaj igår kväll, såg ut att bli en jävligt god sådan. Mot slutet var jag matarg och Nicke var otålig. En bild säger mer än tusen ord säger dom.


Rätta mig om jag har fel, men visst fan ser han hungrig ut? ;)

Efter att Nicke stirrat sig trött in i ugnen, tog vi ut den efter ett par minuter som kändes som några timmar... och så glufsade vi. Ingen sade ett ord. Då var det lyckat mums.

Skrämma bort stressen.

Tja, får man inte ut sin frustration på diverse byråkrater och bajsregler på det ena sättet så får man ut det genom träning. Stenhård sådan. Fy fan va mycket stress som försvinner och man finner sig själv helt coollugn inombords även fast det stormar lite runtom en.

Jag och älskipälski tog en sen träningsvända ikväll och jag orkade köra åtminstone 30 min crosstrainer idag och 15 min styrka. Får man skylla på att maggen var full av köttfärspaj? Ha ha!

Konsten och klara av 40 min på crossen:
Lady Gaga - Lovegame
Backstreet boys - You need love
Darin - Strobelight
Madonna - Celebration
Dead by april - Losing you
Basic element - To you
Britney Spears - Trouble och Circus

Sedan har jag en hemlig finallåt som jag återkommer med sedan, hehe!

Krams på er vänner och familj!

Kämpigt.

Jag känner mig så hysteriskt frustrerad just nu. Ska jag någonsin, ever få godkänt av a-kassan att få pengar?! Jag har nu gått utan cash i sex veckor snart och har inte ens kunnat beta av hela min räkningshög. Breven från inkasso trillar in med jämna mellanrum och jag lever hela tiden på ruinens brant, ekonomiskt sett.

Hade det inte varit för att Nicke är en sådan ängel och matar mig med god mat så hade jag fan letat på det mörkaste hörnet som existerar och ställt mig där i väntan på bättre tider.

Jag kan bara sucka för jag inser i skrivande stund att jag både är pengalös och arbetslös. Istället existerar kärleken i mitt liv med buller och bång, och det kanske är mer värt det? För några månader sedan hade jag både jobb och pengar men ingen kärlek och ingen att krama. Jag tror faktiskt att jag väljer det första, för jag måste tro på att min ekonomiska boll också kommer nysta upp sig inom kort. Bara jag vill, och jag vill, vill, vill.

Blir hysterisk och panikslagen över tanken att a-kassan skickar ut ständiga kompletteringar och ger sig inte. Posten ligger på hög i min låda i Hedemora och jag har ingen aning om de godkänt min komplettering eller inte så jag kan få pengar någon gång. Samtidigt som man har fogden flåsande i nacken jämt och ständigt nu för tiden. Känns det som.

Det blåser motvind just nu, men det är väl då draken lyfter säger dom?

<3

Hur mycket känslor kan man ha i kroppen egentligen? För varje dag blir det mer och mer... snart väller jag över. Trodde inte man kunde älska en människa såhär mycket, men det gör jag fan. Tänker inte hålla tillbaka en millimeter till, livet är för kort för att bromsa känns det som.



Att finna spänningen i livet.

Det finns många sätt och hitta på roliga och spännande saker att roa sig med här i livet. I går fick jag utmana gravitationen, åla i mig en alldeles för osexig men ack så säker sele, på tok för små skor (kändes det som i alla fall) och bege mig uppför en 8 meter hög vägg på Borlänge klätterklubb.

Det var tack vare Nicke och hans kompis Sara, som är aktiv klättrare, som vi fick chansen. Hon bjöd med oss och så klart man måste testa! Innan jag dör ska jag ha gjort så många roliga och kittlande saker som möjligt.

Jag var duktig klättrare minsann för och vara nybörjare, kom hela vägen upp. Flera gånger. Men inte titta ner. Dödsångest. Men jag gör mer än gärna om det, var skitkul och för att inte tala om vilken bra träning det är för underarmarna. Fortsätter man med detta ser jag väl ut som Karl Alfred så småningom. Hö hö.



Pustar ut mellan varven.

Skittöntigt egentligen...

... men jag kan inte rå för det. Jag ÄLSKAR listor! Så jag tackar Rebecca för den kalasroliga listan! Här kommer mina superduperärliga svar, och erkänn: Det är skitroligt att läsa såna här.



Lovar du att vara ärlig? Ja men det är jag jämt.
Du heter:
Therésa Johanna Maarit Hongisto
Smeknamn:
Rakas (finska), Tess, Retesa
Låt som du lyssnar på när du är ledsen/sörjer till?
: Dead by aprils låtar funkar nästan jämt.

Beroende av:
Vatten

Vad tror folk om dig?: De kan säkert tro att jag är en översittarjävel som ska veta bäst nästan jämt. Och att jag inte är ödmjuk, glad och blygsam som jag faktiskt är.

Stämmer det?: Det första stämmer ju inte alls. Jag lyssnar gärna till andras synpunkter och åsikter. Förr kunde jag vara lite envisare på det där, men det var inget vinnande koncept så jag lade ner det.

Vad får du oftast komplimanger för?: Mitt skratt, min humor och min rumpa.

Hur imponerar man på dig?: Genom att vara snäll och ödmjuk

Brukar du skratta för dig själv?: Väldigt ofta

Vad står det i ditt senast inkomna SMS?: "Ja det vore fan nice. Fest hemma hos dig är mysigt :) Som du sa, vi får höras mer under veckan om detta :) Sköt om dig!"

Var bor du?: I en kappsäck

Trivs du där?: Det är lite rörigt men det funkar för tillfället.

Äger du några converse: Nä.

Sprit, cider, vin eller öl: Öl.

Brukar du bli för full: Skulle inte påstå att det är ständigt förekommande direkt.

Vad har du för mobil operatör: Telia.

Är du allergisk mot något: Laktosintolerant som fan.

Har du haft sex idag: Yes.

Hur svarar du i mobilen: Det beror heelt på vem som ringer. Allt ifrån tjoo, tjabaa till mobila sektionen här.

Vem ringde du senast?: En gammal chef

Vad sa den du senast pratade med i telefonen: Lite allt möjligt.

Antal timmar sömn inatt: 8,5 kanske...

Sov du ensam: Nä, Nicke låg bredvid och drog stockar ;)

Brukar du komma i tid: En akademisk kvart har väl alla hört talas om?

När mår du bra: När jag har pengar i plånkan och känner mig älskad av mina nära.

När blev du fotad senast: Öööh.... fotade mig själv i lördags.

Hur känner du dig nu: Lycklig.

Vanligaste färg på dina kläder: Mörka och jordnära färger

Vad tycker du om fötter: De är väl helt ok. Så länge de inte luktar.

Vad saknar du: Ett tillfredsställande jobb att gå till så man får tjäna pengar.

Hade du en bra kväll igår: Förutom en släng av diverse krämpor kan jag inte klaga alls!

Favoritdryck på morgonen: Te med honung och mjölk funkar alltid.

Rakar du benen: Yes box.

När brukar du oftast gå och lägga dig: Helt olika, men det börjar rycka i ögonlocken framåt 23.

Är du blyg?: Det kan jag inte påstå.

Sysslar du med någon idrott: I idrott gör man bara illa sig... så det så.

Vill du hellre ha mail än brev: Brev

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Svårt och säga egentligen, men jag tror fan det.

Har du spytt offentligt: Har för mig det... när jag var mindre.

Vad skulle du göra om du vore kille/tjej för en dag: Skulle nog testa och nuppa en brud ja´.

Är du nöjd med ditt liv: I stora drag JA! Love is all you need egentligen.

Är du bortskämd: Som barn, nej. I dagsläget blir jag nog rätt bortskämd av Herr Persson, and I like it ;)

Vad gör du i morgon: Klättrar på en vägg någonstans i Borlänge tillsammans med Nicke och hans vän Sara.

Vad är det värsta du vet?: Smärta, sorg och när någon familjemedlem inte mår bra.

Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka?: Just nu inte många korvören inte. Svårt och spendera när man inte har så mycket i guldbyxorna.

Vilken kändis tycker du är en bra förebild?: Madonna. Går sin egen väg och skiter i idioter med idiotiska åsikter.

Vad längtar du till?: Framtiden.

Har du bra vänner och äkta vänskap?: Utan tvekan.

Vad använder du för shampoo?: Det som står närmast.

Vad är det finaste du fått?: En kärleksförklaring.

En speciell dag du minns: När lillebror tog studenten. Det kändes väldigt speciellt och jag var stolt som få.

Hur gammal är du: 29 på pappret, 100 i själen tror jag...

Tycker du om någon just nu: Ooh ja.

Du samlar på: Räkningar. Ofrivilligt ska tilläggas.

Gröna eller röda äppeln: Röda

Vem ringer du när du är arg/ledsen: Linda, Nicke el någon i familjen.

Gillar du golf: Vet inte, har aldrig testat.

Vilken tid gick du upp idag: 10.25.

Har du sovit i din egna säng inatt: Nä, men Nickes är som min egen nästan.

Har du strumpor på dig nu: Jao

Är det okej att gråta: Det är ett ont måste skulle jag vilja säga.

När grät du senast: Förra veckan, tror jag.

Vad skulle du göra om du vann en miljon: Spara, spara, spara.

Bär du glasögon eller linser: Både och men inte samtidigt

Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder: Näää

När går du upp ur sängen en helgmorgon: Typ 10.

Har du piercing: Mm, i läppen och näsan

Vill du gifta dig: Of course, man ska inte döma ut det förrän man provat.

Vill du ha barn: Jättemycket.

Solar du ofta: Inte överdrivet ofta, tappar tålamodet.

Är du bra på att laga mat: Skulle jag vilja påstå.

Är du flygrädd: Ja.

Hur vig är du: Ganska så!

Är du musikalisk?: Ja, men jag utnyttjar den färdigheten alldeles för sällan. Även där sätts tålamodet på prov.

Vad dricker du helst när du är törstig: Vatten

Vilken är din favoritglass: Tofuline´s glass, eftersom det är det enda jag kan käka. Annars är piggelin gött.

Tror du på ett liv efter döden: Liv och liv... äh, jag vill hoppas det i alla fall.

Tycker du om sushi: Mums!

Vad äter du helst när du ser på film: Vad som bjuds. Bestämmer jag så blir det chips och dip.

Bor dina föräldrar tillsammans: Nä.

Har du tandläkarskräck: Sådär. Så länge det inte gör ont så.

Är du morgon- eller kvällsmänniska: Kvällsmänniska!

Vilken ögonfärg har du: Blå

Har du någon gång gråtit dej till sömns: Så jag knappt kunde andas...

Biter du på naglarna: Mm, försöker sluta...

Röker du: Inte längre. Snusar lite då och då.

Hur ofta tränar/motionerar du: 3-4 ggr i veckan.

Senaste låt du hörde: Backstreet boys - You need love.

Bristen på pengar sliter i mig.

Lite halvdeppo idag inombords. Jag blir så ledsen över återkommande påminnelser på glömda fakturor, på a-kassan som inte är nöjda och kräver in kompletteringar på mina handlingar jag skickat in och att det då tar längre tid att få pengar. Bristen på pengar gör mig frustrerad, även räkningar jag inte kunnat betala ännu och som liger och samlar damm just på grund av att jag inväntar att strulet med a-kassan ska bli klart.

Känner mig också lite halvnere över att inte ha ett jobb i sikte ännu, väntar varje dag på goda nyheter men ännu inget nytt på himlen. Jag vet inte hur länge till jag orkar frilansa, känner att jag kan ha lite för dålig självdisciplin för det. Självklart har jag skött mitt arbete galant och levererat på beställning, och i tid. Men att ha förmånen och styra över sin egen tid har både fördelar och nackdelar. Det kan jag garantera.

När jag tänker efter så var det precis samma tid på året som jag sist var arbetslös, mer eller mindre. Det är väl en halvtaskig årstid för det tycker jag. Men jag är våldsamt glad att Nicke överröser mig med pussar, en varm famn och skämmer bort mig med en pizza eller något annat mums lite då och då. Såna småsaker som gör att man bara inte kan låta bli att le lite extra. Jag älskar honom så.

RSS 2.0