Älskade Bebis.

Vart tog du vägen lilla gaphals? Sam har under januari gjort gigantiska framsteg och har efter årsskiftet börjat vinka och igår när jag pekade ut genom fönstret och berättade att det där var snö som föll, så pekade han tillbaka och sa duooh!

Och på måndag börjar hans inskolning hos Eva-Lena, tillsammans med Egil. Så tryggt det känns att han är där. Att de har varandra. I fem dagar ska vi hjälpa honom att trivas där. Jag tror det går bra. Men separationen kommer INTE bli rolig. Jag hoppas att han överraskar oss. På alla plan. Och att han slutar vakna 4.30 varje morgon som storebrorsan just nu... vi är lite mosiga.

För en vecka sedan tog han sex hela steg i Hofors när jag var hos mamma under helgen. Han är superstadig. Men vill inte riktigt klicka igång i huvudet och börja gå. Jag väntar på den där magiska natten då han sover och vaknar upp som en helt ny bebis. För jo, han kommer alltid vara våran lilla bebis. För nu börjar en ny era - när barnen ska bli stora, mamma och pappa hittar en ny karriär och vårat liv som familj tar ännu ett steg i utvecklingstrappan. Som jag älskar er mina grabbar.

RSS 2.0