2011.
Inledde året som gravid och började jobba på Annonsbladet i Sandviken som reporter. Trivdes bra. Gjorde fyra ultraljud på Egil i magen på specialistmödravården i Gävle. Allt tydde på en frisk och energisk liten grabb där inne. Mamma och pappa pustade ut. Spenderade de flesta dagarna gäspandes och ätandes grädde så fort tillfälle gavs. Segdragen vinter som äntligen gav med sig i april. Firade valborg i Hästbo. Vi köpte en ny bil, skoda. Vi for ner till sthlm för att se Devin Townsend på Debaser Slussen. Kände mig väldigt gravid. Nicke fyllde 30 år och vi firade i Korsån med fest. Jag hade semester i juni, och jobbade juli månad på Falukuriren. Kände mig ännu mer gravid. Vi åkte till sthlm igen för att se Asta Kask och bo en natt på stekhett hotell. Tyckte en höggravid Therésa i alla fall. EGIL kom till världen! Vi flyttade till Falun. Jag gick ner till ursprungsvikt och gladdes åt det. Vi namngav Egil under pompa och ståt, med våra nära och kära som vittnen, i svärföräldrarnas gillestuga. Julen firades i Vikmanshyttan och juldagen i Hofors med Egil i fokus. 2012 såg dagens ljus hos våra vänner Micke och Helena med en sovande Egil och alkofri skumpa i glaset. Ett bra år!
Han somnade!
Vart fasen skulle världen (läs, den här familjen) ta vägen om jag inte var så envis?! Jag bara undrar. I dag lessnade jag litegrann på att Egil hela tiden vill bli vaggad till söms, och alltjämt som han växer är det inte någon hållbar ekvation vare sig för framtiden eller mina axlar/skuldror. Så... idag hade jag bestämt mig för att få honom att somna ovaggad MINST en gång.
Hur det gick?
Två gånger lyckades jag! En gång mitt på dagen och en gång nu inför nattsovningen. Den känns bäst. Är skitstolt. Han hade nappen och sin snuttefilt intill sig och även mig. Höll honom ömsom om ryggen, och ömsom om armen och låret så han skulle känna min närhet. Men jag vaggade icke. Visst, det tog typ 20-30 min innan han till slut gav upp för sömnen. Men det gick! Det gick!
Det bästa är att vår söte älskling är mitt inne i ett utvecklingssprång så han har sovit lite oroligt om nätterna nu de senaste veckorna, så jag hoppas att han sover lugnare i natt nu när han lyckades hitta ro i sig själv för att somna. Utan mig, och utan vaggning. Jag var bara intill men gjorde inget, trots att det kliade bra i fingrarna när tålamodet började tryta.
Nu har jag blodad tand.
I morgon blir en kanondag! Hurtpromenad till stan för fika med Anna och lite galleriabesök. Jag och Micke har även styrt upp nyårsmenyn, då vi firar hos Micke och Helena i år. Blir nog mycket angenämt. Egil ska ha sin haklappskravatt på sig. Sötnosen.
Lite nytt och hej då till gammalt.
Jag kan inte påstå att det är skönt att julen är över. Eller att jag slutat amma. Det förstnämnda för att julen är så otroooligt mysig på alla sätt och vis. Det andra nämnda för att det sticker i ena bröstet. Igår fick jag handmjölka ut det värsta. Rätt när i avloppet. Fy fan va jobbigt det kändes. Nicke föreslog att jag skulle fånga upp det i en flaska men såå mycket var det inte. Det var själva grejen... att inte ge det till Egil längre. Sorgligt. Och sorgligt att amningen inte gick som jag tänkt mig. Inte mycket och göra åt.
Många fina julklappar rikare efter julfirande hos mamma och seppo med bror, och Perssons på juldagen. Nu är det bara tomt, liksom. Sen då? Just ja, nyår kommer ju! Ska bli trevligt med firande hos Micke och Helena, om allt går som det ska. Egil följer med of course. Ska bli spännande och se hur vi hanterar tolvslaget och hans sovning. Jag ska unna mig ett eller två glas vin, och Nickepappan blir nykter. Känns som en jättebra deal.
Fick för mig att jag skulle hitta något snyggt till nyår i dag på mellandagsrean. Det var bara och glömma. För mycket folk i alla provrum och jag vill inte köa och krångla för mycket när jag har Egil med mig i vagnen. Blir lättare och ta en sväng ensam i så fall. Jag tar en gammal trasa jag har i garderoben istället. Man tager vad man haver. Kom i alla fall hem med en ny tröja och ett par jeansleggings. Alltid nåt att ersätta mina malätna och håliga kläder med. Nya tag nästa månad!
Våran stora kille äter gröt! Och han gilla...
Våran stora kille äter gröt! Och han gillar det! Inser att tiden kommer rinna ifrån oss... Snart är han tonåring. Suck :) Vill för övrigt meddela att jag nu är tillbaka på ursprungsvikt sen innan jag var gravid. Tjohej!
Bröllopstankar.
Sitter här och funderar på köksstolen medan jag betraktar en underbar liten pojke som roar sig med babygymet. Tänker på namngivningen och hur tomt det blev när allt var över. Kanske ska man börja planera bröllop istället, tänker jag. Har jag förresten berättat om kvällen i Korsån då Nicke friade? Får fundera vidare med vagnen in till stan och lite klappshopping.
Det är slut nu.
Vi har haft många fina stunder, mysiga stunder och leende stunder. Men vi har också haft ett par bråkiga och svettiga stunder. Men det är slut nu - jag har slutat amma. Efter fyra månader av pumpa, pumpa, gråt, jubel, lycka och nödvändighet så har jag lyckats ge Egil många värdefulla droppar tack vare att jag inte gett upp trots många trötta och funderande kvällar om att göra det... Men icke. Och jag ska erkänna att jag är stolt som hållt i det såhär länge. Men nu är Egil stora killen - idag åt han gröt för första gången. Med En stolt pappa och kameran i högsta hugg och en lika leende och lycklig mamma intill som gladdes åt att Egil gapade direkt och åt villigt det vi gav honom! Heja älskade barn! Nu kör vi!
Kärlek i sin renaste form. Det är vad dett...
Kärlek i sin renaste form. Det är vad detta är, kan jag lova. Egil som pepparkaka på öppna förskolans avslutning - vi som fåräldrar blev fullständigt gråtmilda av hur jävla söt han är i dräkten han fick av sin farmor. Lägg väl märke till hur stolt och glad jag ser ut. Att få bli mamma är rena rama endorfin-spa-kuren. No more words.
Bytesdags.
Nu mina vänner, är det dags för lösenbyte igen! Känner att det är dags - haft detta över ett år nu och fan vet i vilka andrahandshänder det kan ha hamnat i. Så detta gäller; Lägg en liten kommentar om du vill fortsätta läsa så mailar jag nytt på den plats ni aviserat!
Klem på er kära, trogna läsare!
