Hjärna eller hjärta?
Jag fattar inte varför jag längtar hem så idiot-jävla mycket just nu alltså... Varenda gång jag sätter mig på tåget så väller denna elaka ångest över mig. Oavsett om solen skiner utanför fönstret eller om det spöregnar. I mitt sinne spöregnar det varje gång jag måste åka hemifrån. Jag är less. Jävligt less.
Synd att jag egentligen trivs väldigt bra i Uppsala, men ibland känns det som man lär satsa lite på kärleken å. Om jag bara kunde ta med mig min lillaStora kärlek i en matlåda och nära på den tills jag kommer hem till huset i Hedemora igen, vore det bra. Men nu kan jag ju inte det. Skit.
Jag slits mellan om jag ska dumpa Uppsala till hösten och åka hem på vinst och förlust, jobba extra någonstans och agera god hemmafru eller om jag ska arbeta så länge det bara går på denna trevliga tidning. Ju längre desto bättre, karriärmässigt. Just nu vet jag fan inte om jag ska tänka med hjärnan eller hjärtat. (Det är detta som upptar mycket av min hjärnverksamhet just nu, därav bristen på blogginlägg.)
Men va fan? Är verkligen karriären det viktigaste i livet? Seriöst.
Synd att jag egentligen trivs väldigt bra i Uppsala, men ibland känns det som man lär satsa lite på kärleken å. Om jag bara kunde ta med mig min lillaStora kärlek i en matlåda och nära på den tills jag kommer hem till huset i Hedemora igen, vore det bra. Men nu kan jag ju inte det. Skit.
Jag slits mellan om jag ska dumpa Uppsala till hösten och åka hem på vinst och förlust, jobba extra någonstans och agera god hemmafru eller om jag ska arbeta så länge det bara går på denna trevliga tidning. Ju längre desto bättre, karriärmässigt. Just nu vet jag fan inte om jag ska tänka med hjärnan eller hjärtat. (Det är detta som upptar mycket av min hjärnverksamhet just nu, därav bristen på blogginlägg.)
Men va fan? Är verkligen karriären det viktigaste i livet? Seriöst.
Kommentarer
Postat av: Kristina Ersson
Be din kära make/sambo (vet ej om ni är gifta eller inte) och flytta ner med dig då... Många skriker sig hesa för att få såna jobb som dig som inte kan eller vill få det. Jag drog mitt feta arsle upp till Härnösand på 36 - 40 mil från Långshyttan för kärlekens skull.
Postat av: EY!
Men å andra sidan så måste man ju försörja sig också... finns inget som sliter mer än gräl om räkningar o pengar som inte finns - men som borde finnas =(
Postat av: Isa
Jag tycker du ska jobba kvar. det ä'r faktiskt inte så långt å hej, krisar de så lovar jag att komma och hämta hem dig till oss! men isf ska de vara en lycklig theresa och det är du i uppsala i veckorna och i hedemora på helgerna? rajjt?
Trackback
