Det är en stressad värld.

Det är en stressad värld vi lever i mina vänner. Upp i tid, in med frukosten i hålet i huvudet och kamma håret. Hitta bilnyckeln och komma ihåg mobilen. Skicka in däcket som ska lämnas in på lagning i bakluckan. Just ja, låsa dörren. Stå på pellen och lämna in däcket. Hem för lunch, vila en halvtimme och boka om det där rummet för helgen.

Kollar på klockan och inser att jag är jävulskt sen! Praktiskt taget hoppar ur mjukisarna och innan jag landar hunnit slita fram byxbenen till jeansen så jag landar i dom. Kasta i matlådan i en påse med diverse tillbehör som jag såå klart bara mååste ha med mig till maten. Åh. Ner till däckfirman och få tillbaks det uppfräschade däcket. Måste tanka, åh igen. Piiip säger tankmätaren. Åh, för tredje gången.

Känner hur ögonbollarna börjar rulla inne i skallen när uret står på 13.54 och jag börjar 14, och jag fortfarande inte har tankat. När jag dessutom inser att jag bokat en intervju en bit UTANFÖR avesta 14.20 får jag lite halvpanik. Men ingen fara, du hinner. Ta det bara lite easy. hör jag mig själv säga.
Lugnt och sansat plockar jag fram pengarna och knappar in koden. Upp med tanklocket och i med munstycket. Tank, tank, tank. En annan bil parkerar intill mig och ser även han jävligt stressad ut. Studsar från kodmaskinen till pumpen och trycker även han in munstycket för och snabbt som fan tanka. Ett ont måste när man har bråttom och har planerat dåligt.

Står och stirrar på de tickande siffrorna när jag hör schaaaabraaak, kaadoonk, skriiitch, tvääärniiit.
Vad faaan!!! hör jag mig själv skrika där bredvid bilen och kastar huvudet mot grannbilen. Tror du inte den stressade idioten är så jävla stressad att han kör iväg med munstycket kvar i tankhålet! Mahahahaha! Jag kunde fan inte hålla mig utan skrattade öppet och skakade på huvudet åt karln.
Ut kliver han, kliar sig huvudet, muttrar där vid tanklocket och pillar lite på slangen som nu saknar sin andra halva, medan ungen i baksätet stirrar som en fågelholk på pappan och dunkande mix megapol smiter ut genom den halvöppna dörren.

Har aldrig sett på maken till action i Hedemora, mitt på blanka dagen. Det sista jag såg var att han desperat sprang in i butiken med munstycket i högsta hugg. Men va fan trodde han, att han skulle kunna laga det? Som sagt, det är en stressad värld vi lever i...



Ritsch ratsch fili bom bom bom...


Kommentarer
Postat av: Lovisa

hej på dig, förlåt att jag skriver bara sådär fasten du inte vet vem jag är. men jag undrar bara och du skulle kunna göra mig en väldig tjänst. Att länka Madeleines blogg. dotter till www.levaidag.blogg.se? vore jätte snällt.

2008-09-27 @ 11:28:41
URL: http://lovisabrandt.blogg.se/
Postat av: Therésa

Lovisa: självklart! Har läst den själv och älskar hennes positiva livssyn trots sjukdomen hon hade.

2008-09-28 @ 14:08:37
Postat av: Bulten i bo

"Det sista jag såg var att han desperat sprang in i butiken med munstycket i högsta hugg. Men va fan trodde han, att han skulle kunna laga det?"

Han kanske tyckte att det var dumt att bara dra där ifrån utan att säga till personalen? Vad hade du gjort, dragit fort som fan eller sagt till? Förmodligen bara dragit antar jag eftersom du idiotförklarar killen som går in i butiken.....

2008-10-01 @ 10:56:08
Postat av: Therésa

Bulten: Det ena har inte med det andra och göra, var en skrivmiss från min sida. För det tredje säger inte min skrivna text något om vad jag skulle göra i given situation. Gissningarna får stå för dig.

2008-10-01 @ 11:26:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0