Det ryms mycket i en skalle

Vilken jävla dag! Fy fan rent ut sagt. Jag har tydligen drabbats av en härlig mix av en pmsrelaterad härjhjärna. Känner mig som en 16-årig tonåring med borderline. Ena stunden vill jag slå ihjäl förskoleläraren på fläcken för att hon inte ser mig, nästa stund vill jag bara gråta för att jag inte kände någon på öppna förskolans avslutning, vilket resulterade i att jag fick fika ensam. För Egil sov. Men honom kan jag inte klandra för något alls. Han utkämpar sina egna slag just nu inombords. En av de mest massiva utvecklingsfaser jag varit med om som ska resultera i att han ska lära sig gå. Enda gången han verkar nöjd och glad är vid gåvagnen. Han somnar in dåligt, äter dåligt och är oförutsägbar i humöret. Lite som mamma idag. Vet dock inte vem som hade det värst idag ha ha! Dagen slutade härligt. En vilande pojke i vagnen med välling medan mamma gjorde de sista inköpen. En bussresa hem och jag fick i mig en kit kat plus energidryck. Nu kan jag flytta berg!