Det ryms mycket i en skalle

Jag är riktigt imponerad av min grabb. Han kom till ro och somnade för förmiddagslur trots att det står en vrålande grävskopa utanför sovrumsfönstret och gräver. Visserligen låg jag bredvid honom i dubbelsängen, men varje situation kräver ju rätt metoder, right? Huvudsaken han sover, brukar jag tänka.

Så tänker jag även när han har somnat i vagnen. Då gör man gott i att promenera så länge som han behagar sova, för så fort man stannar vagnen eller kommer inomhus i typ en galleria, trappuppgången eller en matvaruaffär så vaknar han. Plopp! åker ögonen upp. Lilla sötnosen. Mig gör det inget att promenixa, får bara bra motion och att han sover gör mig bara motiverad att gå en längre sträcka.

Jag vill ha ett piggt och glatt barn.

Om planerna går väl så promenerar vi även till öppna förskolan i dag som börjar klockan 13. Ett trevligt ställe där man visserligen ibland får både kämpa och slå dövörat till när mammor jämför sina ungar runt fikabordet. Men oftast är det bara roligt snack om matning, vagnar, blöjor och framsteg där man peppar, tipsar och delar erfarenheter. Det är så roligt att prata barn med någon som aldrig tröttnar!

Egil tjuvgår fortfarande på Babyklubben som är upp till 6 månader, men till mitt försvar så fick vi faktiskt hoppa in i en föräldragrupp lite sent så Egil är lite äldre än de andra i den gruppen. Och jag ska träffa en tjej från gruppen där i dag, och hennes är ju inte äldre än just 6 månader. Därför får jag går dit i dag, har jag bestämt. Krypklubben känner jag ju inte någon... men det blir väl en tid för det med! Och så småningom dyker väl kompisarna från gruppen där också.