Det ryms mycket i en skalle

Det är lite drygt en vecka kvar. Innan jag blir fru. Det känns lite overkligt att att vara lagligt bunden till någon men samtidigt känner jag en överväldigande trygghet och ett växande självförtroende över att en annan människa tycker om just mig så mycket att han säger ja till att dras med mig för resten av livet. För det är väl det det går ut på - i nöd och lust. Inte tills livet blir lite svårstyrt och vägen skumpig. Skumpig och svårstyrd har den för den delen redan varit så det räcker tycker jag.

 

Jag rodde änteligen i hamn en knälång klänning i vitt som jag verkligen gillar, på Bubbleroom.se. Men det kändes mindre kul att behöva beställa storlek 48/50 på grund av magen. Nu passar magen men livet är för stort istället. En empireform på hela klänningen, och den måste sys in lite. Ska med lite skräck i sinnet prova den i morgon igen få se om magen fortfarande är rörlig. Håller alla tummar, för att använda ett extremt slitet uttryck.

 

Min tärna och bästa vän Bettan har lovat att sy den åt mig "för man får ju inte sy på sin egen bröllopsklänning" så på fredag kommer min andra tärna Sofie, som hängt med i vått och torrt och även är Egils gudmor, till Falun så ska vi ha lite tärnkväll med bröllopsfix och glögg. Jag hoppas på en produktiv kväll! Och mysig kväll förstås.

 

Jag måste även få "något gammalt" som landar ner i knät på mig - så pass vidskeplig är jag nog. Tydligen. Kanske kan Tanja ha något i bakfickan?

 

Vi fick även byta restaurang - till fashionabla Banken Bar & Brasserie. Med den horribla servicen vi fick på Rådhuskällaren har jag aldrig varit maken till. Om man från början vet att brudparet har kort om tid så struntar man väl för fan inte i att svara på mail, även fast jag VET att han kan läsa sina mail i iphonen?!

Och så kommer han och skyller på att både mailservern på restaurangen krånglar, och att han legat sjuk sen i torsdags. Jaha, men din telefon då... har du varit frikopplad från internet i fyra dagar då din jävla loser?

Man funderar ju på vad människan investerar i - goodwill eller pengar? För det var ju också så att han var mer bekymrad över att han skulle förlora 20 platser i salen vi ville hyra än att alla våra gäster skulle få plats (för det var ju julbord den kvällen. Vi skulle ta upp EN kväll av alla kvällar i månaden ska tilläggas). På grund av detta ville han ha en garanti för att alla åt minst två rätter, så att han skulle gå runt.

 

Det var fan spiken i kistan - så jag sade i princip i slutmailet att det var ju himla tråkigt att han legat sjuk men att han skulle se det den ljusa sidan - nu skulle han ju inte förlora sina tjugo platser under julbordskvällen. Och att jag faktiskt skickat tre mail innan han skulle ha insjuknat som han gett fan i och svara på? Undrar vad han hade för ursäkt. Tappat laddaren till iphonen kanske. Snacka om att vi kände oss i vägen.

 

Nä - så väl omhändertagna som vi blev på Banken känner jag att det blev helt rätt till slut. Slutet gott allting gott. Och fortsättning följer. Många slitna uttryck i dag. Men jag är ju också lite sliten. Men lycklig.